Science fiction och fantasy är genrer som fört en ganska tynande tillvaro i Sverige men som sedan några år fått en återfödelse och på olika sätt har den fått kvinnliga förtecken. Jag för min del tycker att både inom litteratur och teve & film så är dessa ytterst kvinno-vänliga genrer, nyskapande och med plats för normbrytande, okonventionella hjältinnor. Det kanske är talande att en av få svenska tvättäkta sciencefictionromaner är skriven av en normbrytande kvinna (Kallocain av Karin Boye). Den här trenden märks på de manus jag läser som lektör också nämligen att de är skrivna av kvinnor. Om det finns något gemensamt för dessa manus är det de ofta skickligt skrivna, energiska och fantasifulla (nej inte sexscener) utan stridsscener. Att få in rörelse och handling i långa partier som går ut på att några av karaktärerna ägnar sig åt någon typ av fysisk kamp är helt klart en utmaning men ofta tillhör dessa stycken det bästa i manusen. Om man vill läsa in sig på genren kan man uppdatera sig genom att ta del av dessa tips om scifiböcker skrivna av kvinnliga författare, eller kolla in Washington Posts kolumn om nyskriven sci fi och fantasy.
-
-
Bli genreöverskridande!
Fördomar mot genrelitteratur hindrar många från att få sig härliga läsupplevelser har jag vetat sedan länge. (Man kan läsa en intressant artikel om ämnet här.) Man kan dessutom vara så inkörd på en genre att man reflexmässigt dissar andra – en man skulle helst inte bli fångad död med en romance i händerna, och kvinnor känner instinktivt att fantasy, sci-fi och skräck är tråkigt… Så synd. Manliga läsare verkar inte fatta hur ofattbart mycket snusk, erotik och sex de missar i skriven form, dessutom ur ett upplysande kvinnligt perspektiv. Kvinnliga läsare verkar inte fatta att just de genrer de dissar kan innehålla de mest överskridande och komplexa – och ofta definitivt oromantiska – kvinnoporträtten. De författare som lyckas överskrida en genres mer dammiga formler lyckas oftare attrahera läsare av båda könen och därmed en mycket större publik.
-
Podcast om att skriva fantastik, science fiction och skräck på svenska
För alla er som skriver eller vill skriva i genrer som fantasy (fantastik), skräck och science fiction rekommenderar jag varmt dessa podsändningar med insiktsfulla och opretantiösa diskussioner om ämnet mellan olika författare verksamma i Sverige och Finland. Fantastisk pod. Precis som initiativtagare Jenny Wiik påpekar i en intervju så är det en utmaning att skriva i genrer som inte har en tradition på svenska. ”Jordens undergång, icke germanska svordomar och hur man skriver det intima istället för det episka” är frågor som avhandlas.
-
Råd till den unga genreförfattaren
Sarah B. Cooper som skrev på teveserien Arkiv X ger några goda råd ur boken Now write! Science fiction, fantasy and horror. Now writeserien är skrivarhandböcker med övningar konstruerade av verksamma författare. Sarah går igenom det här med vad det är som skrämmer oss i en väldigt överskådlig lista. I slutet av artikeln ger hon en konkret skrivövning i några steg. Gör den och du kanske har satt ihop ett synopsis eller utkast till en roman eller novell. Och hon tycker inte du som skriver ska vara rädd för att ”bleed your lead”. Jag antar att bleed your lead betyder att man ska utsätta sin protagonist för största möjliga påfrestning. Men också att ta en karaktär av daga snart efter inledningen är ett tips. Detta gör det uppenbart hur allvarlig situationen är, hur höga oddsen. Teveförfattare brukar veta vad som gäller när det handlar om dramaturgiska knep.
-
Kvinnlig framtid
Sci fi och fantasy är genrer som fört en ganska tynande tillvaro i Sverige men som sedan några år fått en sorts återfödelse och på olika sätt har den fått kvinnliga förtecken. Jag för min del tycker att både inom litteratur och teve & film så är dessa ytterst kvinno-vänliga genrer, nyskapande och med plats för normbrytande, okonventionella hjältinnor. Det kanske är talande att en av få svenska tvättäkta sciencefictionromaner är skriven av en normbrytande kvinna (Kallocain av Karin Boye). Den här trenden märks på de manus jag läser som lektör också. Om man vill läsa in sig på genren kan man uppdatera sig genom denna välgjorda lista, eller kolla in Washington Posts månatliga kolumn om nyskriven sci fi och fantasy.
-
Mary, Mary
När den här skribenten fick sitt första exemplar av Mary Poppins blev hon svårt besviken… Hon var redan påverkad av Disneyfilmversionens övertydliga dramaturgi, illande technicolourpalett och överdrivna känslospråk. Boken Mary Poppins kändes tråkig, färglös och smått obegriplig i jämförelse. Här resonerar Erik Schüldt lite åt samma håll i samband med senaste Hobbitfilmatiseringen om vår sjunkande förmåga att känna förundran. Idag är det många barn som först får sig en dundrande spektakulär 3Dupplevelse till livs, för att sedan bli besvikna när de ska läsa själva förlagan i bokform. Själv är jag lyckligt lottad som fick uppleva magin som uppstod under den första tefläckade läsningen av Min morbror trollkarlen när min fantasi började skapa egna bilder, och besparades det over the top, ekande tomma mastodontfantasyspektaklet som var filmversionerna. (Och som stod sig slätt i jämförelse med de tunna böckerna i vilket fall som helst.) Gå på 3Dbio är stort, gå till biblioteket är större. (Bilden ur filmen Saving Mr Banks med Tom Hanks som Walt Disney och Emma Thompson som en mycket ogillande och tro fan det P. L Travers, författare till Mary Poppinsböckerna.)
-
Allt läsande är bra
Det finns inte dåliga författare hävdar Neil Gaiman apropå ungas läsande, huvudsaken är att kidsen läser. Och han knyter därmed in på exakt samma resonemang som författaren Simona Ahrnstedt för här om vikten av hjälpa barnen hitta de där böckerna de gillar även om det är en typ av fantasy som aldrig skulle finnas på skolornas litteraturlistor. Förstör inte barns kärlek till böcker genom att tvinga dem läsa en viss typ av ”god” litteratur som de tycker är tråkig. Säger både Simona och Neil.
“Well-meaning adults can easily destroy a child’s love of reading: stop them reading what they enjoy, or give them worthy-but-dull books that you like.// You’ll wind up with a generation convinced that reading is uncool and worse, unpleasant.” (Neil Gaiman)
-
Novelltävling i fantastik
FANTASTIKNOVELLTÄVLINGEN 2012
Samtidigt som Sveriges äldsta E-postlista för skrivande firar 15 år, utlyses senaste upplagan av Fantastiknovelltävlingen som anordnats varje år sedan år 2000. Tävlingen stödjs av föreningen Novellmästarna (aktuell med en ny antologi) och är till för science fiction, fantasy eller skräck. Reglerna:
1. Skicka tävlingsbidrag som ren text (s k ASCII; inga bifogade filer, t ex Word-filer) senast 31 augusti till fantastiknovell@hotmail.com SAMT ahrvid@hotmail.com . Använd rubrik ”tävlingsbidrag”.
2. Noveller skall anknyta till science fiction, fantasy eller skräck. Man får skicka flera bidrag. Rekommenderad maxlängd 50 000 tecken (inkl blanksteg och skiljetecken). Språk svenska.
3. Vinnarna utses av en jury. Noveller som placerar sig på någon prisplats postas även på SKRIVA:s E-postlista.
4. Förstapris 999 kr. Andrapris 499 kr. Tredjepris 299 kr.
Därutöver kan juryn (som består av yrkesmässigt skrivanknutna)v dela ut hedersomnämnanden. Dessa samt de tre vinnarna får i år även ett ex av Novellmästarnas E-antologi Skottdagen och andra ruskigheter, http://www.elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id=9186081454 som extrapris. (Den finns även till E-lån på ditt lokala bibliotek!)
SKRIVA startades 1997. För att gå med, maila skriva-request@freelists.org, med subject/ämnesrad: subscribe. (Medlemskap i SKRIVA krävs inte för att delta i novelltävlingen.) SKRIVA har infosida på www.skriva.bravewriting.com (och finns på Twitter som @SKRIVA1997). Listan diskuterar skrivande, fantastik, litteratur och kultur, man kan posta och kommentera noveller, eller chatta med andra skrivintresserade. Novellmästarna är en ideell förening med syfte att främja novellkonsten.
En del har sett denna info tidigare, så se detta som en liten påminnelse. Du har 1,5 månad kvar till deadline! -
Kvinnokamp
I kölvattnet av The hunger games kommer flera fantasyböcker för tonåringar där handlingen utspelar sig efter eller under jordens undergång. Detta kan man läsa om här. Det finns också en speciell infallsvinkel på det hela eftersom böckerna i flera fall har en kvinnlig huvudperson. Eller så är det så för att majoriteten av läsare i just den åldern, är tjejer (och författarna är kvinnor). Som Julie Bertagnas Exodus eller Blood red road – en ”sort Mad Max för tjejer”- av Moira Young där den unga kvinnliga hjältinnan försöker överleva i en värld efter klimatförstörelse. Graden av våld precis som i Hunger games, som också har en ung kvinnlig protagonist, är extrem. Samtidigt ger dessa böcker en sorts flyktväg för unga kvinnliga läsare till ett liv där så mycket mer står på spel än utseende, kläder och killar – de måste helt enkelt slåss för livet eller rädda världen. Hur som helst, det är en ganska bra bit från Anne på Grönkulla. (Illustration till Blood red road av Renee Nault.)
-
Kamp till döds
Nya filmen The hunger games (baserade på Susan Collins triologi) är en dystopi om ett framtida USA där tonåringar tvingas slåss till döds. De utspelar sig i en postapokalyptisk värld där dödliga, grymma lekar anordnas för att sortera de starka från de svaga á la romerska gladiatorspel och för att roa den styrande makteliten som får titta på. Tanken på tillvaron som urartad till en kamp, eller i de här fallen tävling, på liv och död finns i till exempel The long run av Stephen King (marsch till döds) eller kultfilmen Rollerball (rullskridskorace till döds). Om dessa och fler av The hunger games tematisk släktningar kan man läsa i denna spännande artikel. Med tanke på vår fascination inför darwinistiskt inspirerade realityprogram som Survivor (eller på svenska mer beskedligt betitlade Robinson) kanske de här framtidsversionerna kan verka obehagligt trovärdiga.
← Föregående sida
Nästa sida →