Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Från chic-lit till dick-lit

    av

    writing

    Jag gissade inte direkt att Calle Schulman skulle fungera som ett orakel inom litteraturbranschen men jag tror faktiskt han är inne på något när han säger sig skriva på en manlighetens motsvarighet till chic lit – något han kallar för dick lit. (Vet inte om genrebeteckningen kommer att hålla…) Det känns faktiskt som att det finns ett tomrum att fylla på bokmarknaden. Där manliga genreförfattare hittills fått hålla sig till att skriva sammanbitna thrillers, celebrala science fictionberättelser, historiska romaner med fältslag, hästar och kloster, och skräck och fantasy, har de underhållande, lättuggade kärleksromanerna om kärlekstörstande singelkillar i storstadsdjungeln lyst  med sin frånvaro. Men förhoppningsvis kanske man kan förvänta sig en explosion av böcker där män äntligen utifrån ett manligt perspektiv får ge sig hän åt att på ett intrigdrivet, humoristiskt och som sagt underhållande sätt utforska relationer, sex, känslor, singelskapets vedermödor och det viktigaste av allt – den eviga jakten på den rätta.

  2. En väldigt central kärlekshistoria

    av

    jane Austen

    På måndag fyller Stolthet och fördom av Jane Austen tvåhundra år! Hon blir bara mer och mer populär! England firar som om det gällde drottning Elizabeths sextio år på tronen, Bradley Wiggins Tour de Franceseger, eller de framgångsrika olympiska sommarspelen i London. (Känns som att de behöver saker att fira.) Här kan man läsa några nutida författares analyser av Jane Austens mest populära karaktärer, och lyssna på ett intressant program från Vetenskapsradion om Jane Austens då och idag och hur gestaltningen av kärleksrelationerna och vissa personer i böckerna förändrats över tid när de hamnat på film och tv. Elizabeth Bennets pappa den grinige Mr Bennet har med årens lopp (och kanske en mer närvarande papparoll) övergått till att bli en riktig mysfarsa, grymt nertryckt av sin dominerande fru… Och inte minst kan man här läsa en lång intervju med två superba svenska romanceförfattare, Simona Ahrnstedt och Frida Skybäck, som ger sin syn på det här med romance, skrivande och lite Jane Austen där också.

  3. Den första gång jag såg dig

    av

    Juliet

    Har man två karaktärer som kommer att utveckla en långvarlig relation gäller det att få ihop dem på något sätt – skapa ett första möte. Och helst ska det vara på ett minnesvärt sätt, kanske slumpartat men hursomhelst ett ögonblick som förändrar livet för karaktärerna och ändrar riktningen för handlingen. Iallafall på filmspråk kallas denna dramaturgisk vändpunkt tydligen för “the meet cute” som när filmRomeo för första gången lägger ögonen på Juliet genom ett akvarium (se bilden) eller när Mr Rochester ramlar av hästen framför näsan på Jane Eyre eller Don ramlar ner i Cathys bil i Singing in the rain . Regissören Billy Wilder hade tydligen ett helt arkiv med förslag på “meet cutes” eg. “charmiga, roliga sätt för hjälten och hjältinnan att träffas första gången” som han kunde dra ur rockärmen för att pytsa ut i sina filmer. Något även varje författare bör tänka på om man skriver en bok med en central kärlekshistoria.

  4. Farorna med chic lit

    av

    chick-lit-380x280

    Farorna med att läsa deckare eller thrillers – hur sadistiskt våldsamma de än är – tror jag aldrig någon har uppmärksammat, inte heller farorna med att läsa skräck, sci-fi eller fantasy. Som alla vet finns det dock en betydande fara med att läsa romance i den meningen att läsarna förmodas få orimligt höga förväntningar på män generellt, deras fysik, uppfinningsrikedom och uthållighet i sängen och på sitt kärleksliv överhuvudtaget vilket i värsta fall kan resultera i grym besvikelse och vem vet kanske skilsmässa och söndrade familjer som följd. Men det finns faror med att läsa chil lit också, har några forskare kommit på, eftersom huvudpersonens genretypiska nojjor om kropp, utseende och vikt och läsarens starka identifikation med huvudpersonen lär påverka henne (läsaren) så till den milda grad att även hon börjar nojja om kropp, utseende och vikt och i värsta fall riskerar att utveckla anorexi och bulimi vilket vi alla vet kan sluta med… döden.

  5. Läs dig hel

    av

    william_shakespeare

    Om man vill må bättre psykiskt och dessutom känna sig intelligent, stimulerad och engagerad ska man läsa klassisk litteratur, som Shakespeare eller poesi. Det är mer krävande än en deckare men det är tillfredställande på ett annat, djupare sätt om man får tro den här forskningen. Under läsningen måste hjärnan jobba hårdare och går in i ett mer intensivt arbete för att tolka och förstå. Genre- och lättsmält underhållningslitteratur som följer en förväntad mall och i huvudsak ska läsas för underhållnings skull kräver inte lika mycket i form av medskapande och har inte samma “hjärnboostande” effekt heller. Detta hjärnboostande och de djupare reflektioner och tankearbete som Shakespeare med flera å andra sidan belönar oss med gör att det är mer terapeutiskt att läsa den här typen av litteratur till och med än att läsa självhjälpsböcker. Så det är bara att lägga undan livscoacherna och Dr Phil och plocka fram T. S Elliott  och Tolstoy istället.

  6. Romancegenrens födelse

    av

    pride and prejudice

    I februari år är det tvåhundra år sedan Jane Austens “favoritbarn” bland de egna böckerna, Stolthet och Fördom, kom ut. Här kan man läsa om hur boken satte outplånliga spår på den fortsatta litteraturen. För första gången stod en kärlekshistoria verkligen i centrum för intrigen och den stora frågan alla ville ha svar på under läsningen var “Ska de få varandra på slutet?” Feministikonen Germaine Greer går till och med så långt att hon utnämner Stolthet och fördom till “mallen” för all kommande romance och alla biljarders Harlequinböcker som publicerats sedan dess. (Man får känslan av att hon inte riktigt uppskattade den mallen…) “Den mest bästsäljande romanintrigen genom tiderna”. Men man ska inte förväxla Jane Austen med Harlequin. Om uppföljare, filmatiseringar, spinn offs, parodier och uppdateringar som de senaste åren bara blivit fler och fler. Jane Austenkulten är större än någonsin och börjar sprida sig även till i Kina, Ryssland och Indien.