Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. God Jul

    av

    Jag tror inte jag hinner uppdatera den här bloggen mer nu på ett tag under julhelgerna, så jag passar på att önska God Jul!

  2. Elin Woods – en svensk veckotidningshjältinna?

    av
    Jag kan inte låta bli att tycka att Elin Woods uppvisar en del kvaliteter som man ser ofta hos den klassiska idealiserade svenska veckotidningshjältinnan… Överallt står det att hon är ”helylle” och helylle är just vad den kvinnliga huvudpersonen är. Elin har i o f s en annan bakgrund än veckotidningshjältinnorna brukar ha, kommen ur en akademisk/politisk elit, men samtidigt upplevs hon tror jag av oss svenska läsare iallafall som ”en vanlig tjej”. Hon verkar dessutom handlingskraftig (räddar sin man ur ett bilvrak), mot sin vilja försatt i prövande situationer (hennes man är otrogen) men ändå strong under press – hon ringer ambulans när hennes mamma kollapsat på badrumsgolvet, och – inbillar vi oss kanske – hon verkar ha skinn på näsan, konfronterar en ljugande partner och är själv förstås oförvitlig vad gäller sin syn på familjen, trohet och kärlek, d v s hon reagerar starkt när detta dyker upp i hennes egen närhet. Och hoppas vi – hon visar inga tecken på att hysa dubbelmoral eller vara jobbigt underdånig  eller försöka sopa saker under mattan, och jag är inte ironisk nu! (Den första rubriken om detta jag läste f ö  löd ”Tiger Woods saved by wife”. )

  3. Spara inte på krutet

    av

     

    Jag brukar ju tala om för mina kursdeltagare (på kursen “ Att skriva romaner för svenska veckotidningar”) att engelska och amerikanska följetongar är mer dramatiska, rafflande, och sensationalistiska än de mer jordnära och vardagliga svenska. Och den tvmässiga motsvarigheten till dessa måste ju helt klart vara de amerikanska miniserierna och såporna som Dallas och Dynastin. Rolig artikel här av en kvinna som marathontittat på vettlösa åttiotalssåpor på amerikanska CBS Drama (tidigare Zona Romantica…) Själv hade jag glömt att snälle men korkade Jeff Colby nästan strök med tack vare en förgiftad tapet, att Cecil Colby dog efter att ha haft för mycket (och för ansträngande) sex med Alexis kort efter att de bestämt sig för att gifta sig – och att änglalika Krystle ett tag hade en hjärntumör som fick henne att stå i korridoren och kasta tallrikar samtidigt som hon skrek, “Middagen är serverad! Middagen är serverad!” Man kan också titta på detta roliga bildgalleri med scener ur serien. (Ärligt talat skulle jag inte tveka att använda några av dem som kom-igång-och-skrivövningar för alla som vill skriva en underhållningsroman, eller en följetong.)

  4. Forna tiders jular-blogg

    av

    Tänkte hitta en litterär ingång till denna fina blogg  från Kulturen i jultider – om man t ex skriver en artonhundratalsroman som utspelar sig i Norden och vill göra research om hur julfirandet såg ut, kolla här. (Kulturen i Lund är ungefär som Skansen, ett kulturhistoriska friluftsmuseum med miljöer från det gamla bondesamhället, både svenska och från andra delar av världen.)

  5. Jane i vinterskrud

    av

    Jag kan absolut tänka mig att Michael Nyqvist precis som den här recensenten verkar tycka, är pretty sen-sa-tio-nal som Mr Rochester i Dramatens uppsättning av Jane Eyre. Men det är stora skor att fylla, även för honom. Mr Rochester vann trots allt Mills&Boones tävling om mest romantiske hjälten. Detta trots att han är en patologisk dysterkvist, känslomässigt hämmad, har sin fru inlåst på vinden och inte direkt någon charmör precis och mot slutet blir han blind…