det magiska receptet

Många tycker det är svårt att få det de skriver att kännas spännande. Någon sa å andra sidan att man kan göra vad som helst spännande om man använder en förväntansskapande struktur. Det handlar alltså om att inte berätta, hålla tillbaka och låta läsaren vänta. När ska huvudkaraktären upptäcka att karaktär X egentligen är hens försvunna pappa? När ska huvudkaraktärerna få till det och hoppa i säng, alternativt utväxla sin första kyss när båda vill så väldigt mycket även om de kanske inte ens vet det? Ska de någonsin? Att skapa spänning handlar om att skapa förväntan, dra ut på det. Spänning är alltså som det sägs här hos manusexperten Michael Hauge “motsatsen till action” eller när något verkligen sker. När huvudkaraktärerna äntligen kysser varandra, eller när vi får veta vad det var som knackade på dörren mitt i natten eller när det där grälet eller konfrontationen kommer som allting byggts upp mot, så upplöses spänningen. Med det sagt ju längre du skjuter upp och drar ut på det och håller läsaren på sträckbänken desto bättre.

Tension is actually the antithesis of action. Tension is all about creating anticipation. If your reader or audience anticipate violence, as in a thriller or horror film, the tension takes the form of suspense. Anticipating two people finally kissing or making love in a love story or romantic comedy creates sexual tension. In either case action will then release the tension, as the character faces the killer or monster or the couple finally connects. The more emotionally involved we are in what is about to happen, the greater the tension.”

(Michael Hauge www.storymastery.com)