Som författare är man kanske inte alltid medveten om att den historia man skriver på inte är så himla originell som man tror. Ofta bygger man den på några kända urberättelser, en saga eller en myt. Ett känt mönster för en kärleksroman är till exempel myten om Hades, kung av Underjorden, en grubblande dysterkvist som lever ”avskuren från värme och solljus” och den livgivande Persephone, prinsessan som förknippas med vår, växtlighet och grönska. … Här man läsa om hur denna relation rekonstruerats i otaliga romanceböcker men ekar också genom senare böcker som Rebecca av Daphne du Maurier, eller Jane Eyre.
-
-
Vad lär de sig?
Drama handlar om förändring, en skillnad mellan början och slutet; fundera på hur dina huvudkaraktärer förändrats under handlingens lopp? Vilka är de i slutet av boken jämfört med vilka de var i början? Vad har de lärt sig? En klassisk förändringskurva är den osäkre, svage som genom en rad prövningar och utmaningar inser sina egna inre krafter. Den här processen kan vara av godo när en hjälte/hjältinna blir till, men det kan också vara den destruktiva förstörande kraften som frigörs, tänk Macbeth eller Michael Corleone i Gudfadern. Här intervjuas Mad Menförfattaren Matthew Weiner om vem i teveserien som genomgått den största förändringen. Knepet är att hitta en situation som på ett bra sätt visar hur karaktären förändras genom att hen upplever den och reagerar annorlunda än förut. Det som förut ledde till bråk och sårade känslor gör det inte alls längre… -
Vilken saga har du inom dig?
Ur Alice Hoffmans råd om hur sinnena kan hjälpa en i skrivandet känns rådet om att ta reda på vilken saga man bär inom sig ganska fascinerande. De flesta kan nog intuitivt förstå vad hon menar. Om du relaterar till sagan om Ridddar Blåskägg vet du kanske vad du bör försöka förändra i ditt privatliv, eller om du ser dig som Törnrosa (lite för passiv, oföretagsam och i ständig väntan på att Drömprinsen ska storma in genom dörren). Eller känner du igen dig i Askungen, ständigt med känslan av att vara lite utanför och missgynnad, inte minst för att du egentligen är snyggare än alla andra? Eller är det Den fula ankungen som gäller….?
-
Känn dig fram till bestsellern
När det kommer till tips om hur man skriver en bok lär dessa vara de mer okonventionella skrivtips jag läst om. Istället för att ta till de gamla vanliga knepen som för mycket kaffe, långa promenader och desperat brainstorming för att skaka liv i fantasin handlar det om att använda sinnena och om att väcka bilder, minnen och känslointryck till liv ur det undermedvetna. Till råden hör:
– skriv en lista på ord du älskar och ord som gör dig skräckslagen. Skriv ner namnet på den person du önskar att du var.
– se en bild framför dig: en stark fullmåne eller två rådjur skrämda av ett ljud i närheten
– återkalla ett minne eller en dröm du haft och kliv in i minnet/drömmen och ändra vad som hände
– inled med att någon öppnar en dörr. ”Du kommer att bli förvånad över allt som finns på andra sidan.”
-
Historisk girlpower
Det är på tiden att fler skriver om verkliga och påhittade kvinnliga karaktärer och öden genom historien, historieböckerna är fyllda av män som vi alla vet. Här är en boklista på fascinerande kvinnliga historiska gestalter, från Hester Prynne i Den röda bokstaven om amerikanska puritaner på 1600talet, till Orlando av Virginia Woolf. När det gäller dito svenska kan jag komma på historiska kvinnoskildringar ur arbetar- och småstadsmiljöer, som Moa Martinsson och Kerstin Ekmans böcker, men inte så många från högborgerliga, adliga eller kungliga dito… Därför är jag minst sagt exalterad över denna utställning på Skarhult slott Den dolda kvinnomakten, med syfte att visa upp just de kvinnorna som drivit slottet under fem olika generationer. I synnerhet som det ser ut som att jag får besöka den tillsammans med Simona Ahrnstedt, författare av historiska kärleksromaner extraordinaire. (Kvinnan på bilden är Beata von Königsmark som köpte slottet som ung flicka ”för egna pengar” på 1500talet och sedan drev det i 62 år.) Här kan man läsa Catarina Burmans artikel om projektet och medföljande antalogi.
-
… och genusöverskridande
Denne kolumnist och science fictionälskare uppmanar utövare inom genren att tänka mer bortom traditionella könsidentiteterna och acceptera framtidens queera natur. Även om sci-fi som genre iallafall för mig kan vara okonventionell på den här fronten så tror jag han har rätt. Inte minst inom spelkulturen kan porträtten av kvinnliga spelkaraktärer kännas stereotypa och misogyna. Sci-fi som litterär genre var samtidigt tidig med att utforska allt annat än vedertagna könsidentiteter, det hör liksom till ämnet (framtiden, fantasi, teknologi) där allting är möjligt. ”Sci-ifi slits mellan sin högre mission att utforska framtiden och sin lägre funktion att underhålla massorna” för att citera artikeln. Att vända och vrida på begreppen och tänka i nya banor står inte polaritet till kommersiell bärkraft, med andra ord det måste inte vara konservativt och stereotypt för att locka massorna. Och här hittade jag faktiskt några sci-firomaner med hbtq-tema. Eller som rubriken lyder; Transgender Paranormal and Sci-Fi Romance of the month!
-
Bli genreöverskridande!
Fördomar mot genrelitteratur hindrar många från att få sig härliga läsupplevelser har jag vetat sedan länge. (Man kan läsa en intressant artikel om ämnet här.) Man kan dessutom vara så inkörd på en genre att man reflexmässigt dissar andra – en man skulle helst inte bli fångad död med en romance i händerna, och kvinnor känner instinktivt att fantasy, sci-fi och skräck är tråkigt… Så synd. Manliga läsare verkar inte fatta hur ofattbart mycket snusk, erotik och sex de missar i skriven form, dessutom ur ett upplysande kvinnligt perspektiv. Kvinnliga läsare verkar inte fatta att just de genrer de dissar kan innehålla de mest överskridande och komplexa – och ofta definitivt oromantiska – kvinnoporträtten. De författare som lyckas överskrida en genres mer dammiga formler lyckas oftare attrahera läsare av båda könen och därmed en mycket större publik.
-
…i en nermörk skog jag mig befann
Jag kan knappt uttrycka hur spännande jag tycker omslaget till den här boken är. (Boken är skriven av teveproducenten John Yorke och heter Into the woods, a five act journey into story.) Det uttrycker exakt vad det handlar om när man står inför att skriva ett manus. Man ger sig in i något helt okänt… man riskerar att fastna och gå vilse under vandringen… kommer man överhuvudtaget ut på andra sidan? Vad har man med sig när man kommer ut, och hur har man förändrats? Kommer man överhuvudtaget att komma ut på andra sidan? ”Är du igenom??” som Sara Lidman frågade Elisabeth Rynell när denna hade lagt sista handen vid sin roman Till Mervas. Är du igenom??
-
Simona Ahrnstedts romancekurs
Det finns platser kvar till kursen i hur man skriver romance i maj 2014. Jag citerar från Medborgarskolans webplats:
”Vad är den litterära genren romance? Varför har romance – världens största litterära genre – bara helt nyligen börjat slå igenom i Sverige? Simona Ahrnstedt, Sveriges främsta romanceförfattare svarar på de frågorna och berättar om sina egna erfarenheter av att läsa och skriva romance. Vad skiljer romancegenren från t.ex. chicklit, feelgood och ”vanlig” skönlitteratur? På vilket sätt liknar den deckare? Kursen ger dig en överblick av hur romancegenren har sett ut genom tiderna, från 1700-talet till nutid. Du får tips på hur du gör research, hur du undviker de vanligaste klichéerna och hur du skriver romantik, sex och erotik för den moderna läsaren. Vi diskuterar olika texter, böcker och infallsvinklar samt går igenom de viktigaste ingredienserna i genren.” Läs mer och anmäl dig här.
-
Berättelsens rötter
Det här initiativet borde vara något för svenska skol- och kulturpolitiker… Gamla sagor, grekiska myter och andra historier ges ut igen, bearbetade av nutida författare med tanke på unga läsare av idag. Det är ett sätt att introducera läsande, böcker och berättelser överhuvudtaget för yngre som i allt lägre grad verkar läsa överhuvudtaget enligt vissa undersökningar… Att de grekiska myterna som Antigone av Sofokles i flera fall är mer spännande än många tevespel och teveserier är dessutom obestridligt. Här kompromissas inte med saker som mänskooffer, barnamord, kärlek, svartsjuka och ond bråd död.
Nästa sida →
