Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Att skriva spänning del 2

    av

    Här kan man läsa en lång informativ text om att skriva spänning. För er som gillar en struktur att luta sig mot, kanske allra mest. Vissa vill veta exakt när första vändpunkten ska inträffa, andra inte. Men efter alla deckarmanus jag lektörsläst kan jag själv bidra med några heta tips;

    – det gäller att förvilla läsaren men om storyn är tillräckligt intressant så tänker inte läsaren. Och blir därmed lättare att lura. Få läsaren att känna och låta sig dras med i det som sker.

    – en deckare är självklart konstruerad kring en gärning eller ett mysterium men detta bör bli täckmantel för att utforska något annat. Ett tema. Om familj och familjerelationer, partnervåld, religiös gemenskap, krigstrauma, gaslighting, mytomani et c.

    – låt karaktärerna driva handlingen snarare än deckarpusslet. Det är lätt att få för sig att själva morden eller gåtan eller turerna i den yttre handlingen ska driva intresset. Och så blir det för tillkrånglat och konstruerat och det händer för mycket. Men det är karaktärerna och deras relationer och psykologi som ska utvecklas. Max två mord per manus annars kan det lätt bli sensationalistiskt.

  2. Att skriva spänning del 1

    av

    skriva spänning

    Spänningsromanen kan verkligen se olika ut. Här kan man botanisera bland olika underkategorier. Det är enorm skillnad mellan den realistiska ”polisromanen” som baseras på procedur och det mer tekniska polis- och utredningsarbetet, snarare än karaktärer och psykologi. Och den nya kategorin ”cozy crime” som är en mix mellan spänning och feelgood. Däremellan kommer pusseldeckaren typ Agatha Christie och rysare. Jag skulle säga att den otroligt populära psykologiska thrillern ligger nära rysaren. Det behöver inte finnas ett brott, än mindre utredande poliser eller ens en grävande journalist som rotar i saker. Utan spänningen ligger på det psykologiska planet och i huvudpersonen inre och tankevärld. Det finns en misstanke, ett mysterium. Kanske har hon eller han inbillat sig allting? Jag skulle säga att förutom polisromanen är fokus ändå mest på karaktärerna i samtliga undergenrer. Läste ut ”Skred” av Sara Strömberg nyss och den var ganska typisk för en svensk deckare. Handlingen växlar mellan olika karaktärsperspektiv som alla försöker borra sig närmare och närmare själva mysteriet. Igenkänningsfaktorn är hög. Fokus är på relationerna, på karaktärerna och på vardagen.

  3. Lär dig skriva spänning i sommar!

    av

    Oavsett om regnet öser ner eller om det är blåa himlar och sus i björkarnas kronor som gäller så brukar sommaren vara en bra tid för deckare. Den här kursen, Att skriva spänningsnoveller för veckopressen, skapades som en avknoppning av Johanna Wistrands Att skriva kärleksnoveller en gång i tiden, och jag Jenny som är lärare har knåpat ihop flera sådana här små deckarhistorier som Rosor i november, Från första stund, Den objudne gästen och Skeppskatten… (De flesta publicerade i Hemmets Veckotidning). Kursen är på distans och upplagd på samma sätt som kärleksnovellkursen alltså på 7 lektioner och för samma pris (2900 kr inklusive moms.) Du lär dig skillnaden mellan rysare och deckare, hur man kombinerar romantik och rysare och metoder och tekniker att skapa mystik genom villospår, ledtrådar och planteringar. Med andra ord ett bra sätt att öva sig att skriva spännande i det lilla formatet (och tjäna en slant om du säljer en novell!!) innan man går vidare till det stora. För anmälan och mer info kontakta mig på 031.122654@telia.com.