Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Råd till den blyga författaren

    av

    blyg författare

    Du har skrivit klart manus, kanske till och med fått förlagskontrakt. I något skede måste du som författare axla rollen på ett mer offentligt, synligt sätt för att sälja den. Antingen som egenutgivare eller som ett led i en marknadsföringsplan du och ditt förlag gjort upp. Dels finns tips om hur du gör reklam för din bok, men frågan är om det inte är bättre att ta del av Susan Cains råd om hur man övervinner rädslan för att ställa sig i strålkastarnas sken. Som en av kommentarerna lyder ”Jag är en ny författare som konstant brottas med rädsla och självtvivel och ska spara den här artikeln.”

    Just det – hur ska man komma över tvivlet och osäkerheten inför att man egentligen har något att komma med? Introvertexperten Cain kommer med en massa bra råd som jag varmt rekommenderar som författarcoach. Ett av de bästa är att använda sociala media som ett sätt att uttrycka sig, inte marknadsföra sig. Texter i rent marknadsföringssyfte; ”Du måste bara läsa min bok för den är så otroligt bra…” kan få en att känna sig som en simpel dammsugarförsäljare medan texter som berättar en historia är mer av ett kreativt projekt samtidigt som de uttrycker vem du är: ”Jag skrev den här boken efter att ha hittat några gamla brev i en låda på min farmors vind…”

  2. Baksidan av författarlivet

    av

    författarens dilemma

    Eller framsidan kanske är ett bättre ord. Att vara författare idag oavsett om du är egenpublicerad eller ej, innebär i tilltagande grad att du blir tvungen att själv vara med och sälja din bok och därmed odla en offentlig profil. Varesig det är genom en marknadsföringsplan som innebär hög närvaro på sociala medier eller att gästa events för att kränga just din bok som Björn af Kleen berättar om här, en upplevelse av utsatthet som får honom att känna sig som ett barn som ska ackorderas ut på fattighuset. Eller att sitta på Bokmässan  där antalet väntande i signeringskön är ett isande tydligt bevis på hur populär du och din bok är eller inte är. Inte bara är det påfrestande i sig, det är förmodligen extra påfrestande för en person som helst vill uttrycka sig genom orden och kanske till och med är introvert, medieskygg och inte orkar tänka på hur hen ter sig i tevesoffan eller strålkastarnas sken.

     

  3. Podcast om att skriva fantastik, science fiction och skräck på svenska

    av

    fantastikbiblioteket

    För alla er som skriver eller vill skriva i genrer som fantasy (fantastik), skräck och science fiction rekommenderar jag varmt dessa podsändningar med insiktsfulla och opretantiösa diskussioner om ämnet mellan olika författare verksamma i Sverige och Finland. Fantastisk pod. Precis som initiativtagare Jenny Wiik påpekar i en intervju så är det en utmaning att skriva i genrer som inte har en tradition på svenska. ”Jordens undergång, icke germanska svordomar och hur man skriver det intima istället för det episka” är frågor som avhandlas.

     

  4. Erkänn din inre författare

    av

    gåspenna

    Träffande läsning om att hur man blir en författare som faktiskt… skriver. Skribenten anser att det handlar om mest två saker; att lyckas tysta den inre kritikern som hela tiden påpekar hur katastrofalt dåligt och pinsamt man skriver. Och att hitta sin författande röst, den man själv hade velat läsa. En ytterligare sak kan ju vara att man inser vad det är man ska skriva. Hur gärna man än hade velat är man inte menad att skriva episkt myllrande fresker över 1600talets Norrbotten i tre delar som vinner Augustpriset. Det man i själva verket gör bättre än någon annan är att skriva romantiska veckotidningsföljetongar eller tonårsböcker med vampyrtema och mycket sex, så är det bara.

  5. Det var en gång…

    av

    slott

    En stor del av att skriva historiska romaner handlar om att göra sin research, även om man sedan frångår eller fantiserar om eller spinner vidare på verkliga förhållanden – hittar på med andra ord. Jag pratade med en fantasyförfattare som var enormt noga med trovärdiga tekniska detaljer vad gällde utrustning, vapen och kläder för att förankra berättelsen och skapa realism – detta trots att han förlagt handlingen helt till en påhittad värld. Det är med andra ord genom ett noggrant förarbete angående hur det var som du förankrar din roman i historisk verklighet och skänker den trovärdighet. Annars blir det saga. Sociala och politiska och ekonomiska omständigheter när det begav sig måste stämma. Som romanförfattare är du dock fri att spekulera fritt i vad Kristina av Holstein Gottorp pysslade med på slottet när ingen såg på…  Simona Ahrnstedt har skrivit mycket om nyttan och vikten av research.

  6. Historiskt riktigt eller fiktivt?

    av

    the white queen

    Att skriva historiska romaner ställer specifika krav, och som författare kan man känna tveksamhet inför att skriva om historiska gestalter och miljöer vad gäller hur mycket man får hitta på. Tänk om någon poppar upp som gubben i lådan och läxar upp en om att sådär var det inte alls hos Kristina av Holstein-Gottorp!! Och hur ska man använda sin research? Detta och liknande frågor kan man läsa om utförligt här. Men svaret är ändå att man som romanförfattare har i princip fria händer att låta fantasin flyga när man väl förklarat för läsaren att ens manus är baserat på verkliga eller historiska händelser utan att vara fakta. ”Du är romanförfattare inte historielärare och ditt jobb är att få ihop en underhållande historia inte utbilda läsarna.” Det är dock det här med research, som kommer i ett senare inlägg…

  7. Några tips kan man alltid plocka upp

    av

    penna

    Alla gillar som sagt inte skrivarkurser men andra tycker det kan vara värdefullt och här delar några kända författare som också håller skrivarkurser med sig av sina tankar om skrivandet och konsten att lära ut det. Att vara sparsam med rutinmässig beskrivningar av olika fysiska gester och rörelser är ett bra tips, ”han ryckte på axlarna” – hur ofta rycker någon på axlarna egentligen? Och att man inte framkallar känslor hos läsaren genom att beskriva hur någon i texten känner utan genom att beskriva verkligheten. Så att läsaren känner. Men Jeanette Winterson har nästan bästa poängen: ”Jag skiter i vad som finns i ditt huvud. Finns det inte på manussidan så existerar det inte och språket är länken mellan dig och läsaren. Läsaren kan inte läsa dina tankar.” Om författaren måste beledsaga sin egen text med en slags förklarande  innehållsförteckning eller guidning för att läsaren ska tillgodogöra sig innehållet är det inte bra. ”Okej vad som händer här är…. och jag tänkte så här… och här kommer han alltså tillbaka igen och har…”

  8. Panka författare

    av

    Chatterton

    Internet har inneburit drastiska förändringar som förändrat villkoren även för etablerade författare. Eböcker, print-on-demand och nätförsäljning innebär ett nytt landskap, vars trygga ryggrad förut var Förlaget och (pappers)bokhandlarna. Internet innebär att användarna vill kunna ladda ner, och det ska vara gratis (helst) och allting tillgängligt för alla. Författaren befinner sig på osäker mark och diverse ekonomiska nerdragningar gör inte saken bätte. Är författare vår tids nya proletariat? Bilden ovan föreställer Thomas Chatterton som tog sig av daga efter att ha försökt släpa sig fram som författare i 1700talets London.)

     

  9. Flykten från verkligheten

    av

    genrefiktion

    För alla som undrar vad de skriver, eller vill skriva, görs här en faktiskt riktigt smart definition av vad som skiljer finlitteraturen från genrelitteraturen:

    – fin- eller som det heter här den litterära litteraturen präglas av en rörelse mot verkligheten. Med dess hjälp engagerar vi oss i verkligheten, utforskar och fördjupar vår förståelse av den.

    – genrelitteraturen tar oss bort från verkligheten och handlar om eskapism och underhållning. Underhållning är ett nyckelord i sammanhanget.

    Men det finns bra och dåliga böcker/författare på båda sidor av skranket vare sig man väljer att koppla bort verkligheten eller konfronteras med den. Vad man väljer kanske har att göra snarare med vilket behov man har i stunden.

  10. Den här killen hjälper dig att skriva boken

    av

    kinopoisk.ru

    Internet är faktiskt inte bara av ondo när man ska skriva sin roman; här får du förslag på appar som är användbara under skrivprocessen. Som exempelvis appen Hemingway (se bilden) som analyserar din text och markerar passager med många adverb och svårgenomträngliga meningar. Och Hemingway ger dig även förslag på synonymer. Sedan finns förstås Self control och Write or die som formulerar ett hårt straff åt dig om du inte skriver det avsatta antalet tecken för dagen. Mest intressant verkar ju helt klart Mindnode som skapar flödesscheman utifrån dina funderingar om intrigutveckling och möjliga bihandlingar: ”great for plotting and character mapping.”

  11. ← Föregående sida Nästa sida →