Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Några saker att tänka på

    av

    bläckhorn

    …för skrivande personer av båda könen. Det här är skrivet med tanke just på kvinnor som skriver men med ganska lång erfarenhet från lektörs- och coachingarbete kan jag säga att män är lika i stort behov av ramar, stöd och support från omvärlden som kvinnor. Eller rättare sagt; även mäns skrivande riskerar att av närmsta omgivningen (läs partner, föräldrar, släkt och vänner och kollegor) betraktas med samma skepsis, klentrogenhet, misstänksamhet, osynliggörande, ifrågasättande, förminskande och avfärdande som kvinnors dito. Eller bara totalt ointresse. Eller förlöjligande. Då kan det vara bra att hala upp den här listan och hämta moralisk kraft från:

    – berättande inte om ditt skrivande för ovanstående personer, alltså sådana som uppvisar en negativ attityd mot att du försöker skriva en bok

    – skäms aldrig för din genre. Alla har rätt att ge sig hän åt det skrivande de själv vill, varesig det är erotic romance, paranormala vampyrer, sci fi eller rafflande läkemedelthrillers i internationell miljö

    – se till att du ger dig tid för skrivande (extra viktigt för kvinnor som mindre självklart än män sätter sina egna behov först)

    – förvänta dig inte att just närstående (familj, vänner) ska vara dina största supporters. Det är inte säkert att just de ser författaren i dig och bli inte sårad av det

    – se andra författare som din familj, inte som fiender eller konkurrenter. En familj som är där för att ge inspiration, tips, feedback och stöd

    – be aldrig om ursäkt för att du läser. Man kan inte bli författare utan att läsa

    (Många av de här råden känner jag faktiskt igen från deckarförfattaren Åsa Larssons föreläsning på Författarkliniken)

  2. Lyd inte dessa råd

    av

    skrivtips

    Världen är full av råd om hur man skriver bättre men få kan ge exempel på vad man inte ska göra – och det är förvånansvärt effektivt att belysa med just dåliga exempel. Denna exposé av dåliga råd till författare har jag snott härifrån. De inbegriper bland annat:

    – inled en mening med samma fras som du avslutar den förra meningen med för att på så sätt ge nödvändig information.

    Genom att upprepa ett visst fakta tillräckligt många gånger sätter du in läsaren i vissa sammanhang:

    ”Hon gick in i badrummet. Badrummet där hennes mor tagit sitt liv. Hon tog sitt liv på grund av honom. Och han var på väg till huset. Till huset där hennes mor tagit sitt liv. I badrummet.”

    – tala alltid om vem som yttrade en replik i en dialog (Sa Christer/sa Sara/sa Christer/sa Sara et c); det är enklare än att försöka skriva dialogen på ett sätt så att läsaren hör en viss karaktärs röst och instinktivt vet vem som säger något. (Speciellt bra om du är en manlig författare som inte tycker att du kan skriva repliker ur en kvinnlig karaktärs mun)

    – undvik det enkla verbet sa/sade och använd så många alternativ du bara kan; log hon, insköt han, skrattade hon, mumlade/tillfogade/avbröt/påpekade et c et c han.

  3. Bokmässan

    av

     

    lotta

    Det är alltid jätteroligt att träffa bloggläsare, klienter och kursdeltagare IRL (som nu i helgen på Författarkliniken). Om någon vill komma förbi och säga hej så står jag i montern för Sällskapet för Ester Ringnér Lundgren (de litterära sällskapens hörna) i dag torsdag mellan 13 – 15 och imorgon fredag mellan 12 och 13 på Bokmässan. E R L hade pseudonymen Merri Vik och skrev Lottaböckerna mellan 1958 och 1991 och var kanske en av Sveriges första, enda och mest populära chiclit- och underhållningsromanförfattare.

  4. Redo för kamp

    av

    hungergames katniss

    En ny genre som seglat upp sista åren är förstås Y A – Young Adult literature. Eller böcker som vi kanske skulle kalla ”ungdomsroman” på hederlig gammal svenska, böcker för unga vuxna. Här är en längre artikel om fenomenet och dess explosionsartade succé. Grejen med Y A verkar vara att ämnena som behandlas är lika seriösa som i vuxenlitteraturen – kärlek, dödlig sjukdom, undergång, död, passion, krig, skilsmässa – men tilltalet är rakare, mer opretantiöst och ambitionen stark att få även rastlösa, hormonstinna 16 – 22åringar att läsa vidare. Kort sagt; det måste vara spännande, de dramatiska konflikterna ofta gestaltade i form av fantasy, skräck och science fiction. Detta bredare tilltal verkar fungera även för vuxna. Som artikelförfattaren antyder är det kanske inte en fråga om att vi vuxna börjar bli allt barnsligare utan att Y A behandlar vår egen värld med alla dess problem på ett metaforiskt och lättbegripligt sätt där det finns ett klart gott och ett ont. Böckernas sätt att inte väja för det grymma och våldsamma med undergång, miljöförstörelse och allvarliga sjukdomar  i fokus blir en slags förberedelse för unga läsare inför den hårda värld vi vuxna skapat och som väntar….

    (Bilden ur filmen ”Hungerspelen”)

  5. En kort genomgång av historical romancegenren

    av

    historical romance

    Nu när många sitter och skriver allt vad de orkar inför Harlequins stora Författartävling kan det vara bra med en snabb genomgång av genren som utgör basen för utgivningen: romance, i synnerhet historical romance. (Okej jag vet att genren som efterfrågas för tävlingen är feelgood men ändå…) Denna förut så populära genre har börjat svikta på senare tid, eller rättare sagt, den är inte helt sig lik. En anledning är hur starkt erotisk litteratur kommit (!) och den historiska kontexten i till exempel den så kallade Regencyromanceromanen gör att det är svårare att få hjältinnan i säng med hjälten. Mindre sex alltså. En annan undervariant i genren som inte är lika vanlig längre är medeltidsromance. Läsarna förknippar det för mycket med pesten, smuts och trälar, inte med romantik, vackra kläder och hett sex. Att det går att ge en genre på väg ut nytt liv visar dock inte minst Simona Ahrnstedt vår svenska romancedrottning med sin Betvingade. Till den historiska romanceromanen hör också Vilda Västernromanen (cowboys) och ganska nytt på fronten (!) är Andra världskriget, vikingaromance och det forntida Egyptien. Det är det som är så kul med romance; du är fri att botanisera i olika epoker och miljöer och genrens så kallade ”tropes” eller genrespecifika grepp och mallar gör att mycket är givet på förhand när du börjar skriva, vilket kan vara ganska befriande.

  6. Var är alla morsor och farsor?

    av

    The_Chronicles_of_Narnia

    Tankeväckande teorier om varför mammorna i Disneyfilmerna alltid är döda, och är de inte det från början så försvinner de snabbt ur handlingen.  ”De flesta sagor handlar om att hitta sin väg, lära sig klara sig själv och det måste man oftast göra ensam” som det påpekas i artikeln. Just den utvecklingsresan blir helt klart mer spännande om man tar bort en kärleksfull, vårdande modersgestalt som ställer upp med allt från extra pengar till hemlagad mat så fort det kniper. Oavsett vad just detta beror på (en längtan efter en mer närvarande pappa?) så bygger många av de kändaste berättelserna med barn i centrum ofta på att de tidigt blir både mor- och faderlösa. I äldre klassiker är det helt klart papporna som ligger sämst till och riskerar att sättas i fängelse för misstänkt förskingring, försmäkta på sjukhus eller tvingas ut i krig, kanske för att dåtida pappor hade betydligt större makt över familjen, och möjligtvis för att författarna var kvinnor. Men pappans frånvaro är samtidigt det som utlöser handlingen och gör att barnen kan släppas fria ut i världen som kalvar på grönbete. När pappa försvinner ur handlingen på ett tidigt stadium som i klassiker som Järmvägsbarnen (The railway children) av Edith Nesbit försvinner både tryggheten men också den patriarkala auktoriteten som har makt över barnens liv. Nu får de ta mer ansvar själva. Frånvaron kan vara både positiv (tänk Pippi Långstrump) och negativ och lämna barnen i största utsatthet (Oliver Twist och en helt massa andra.) Man kan också befria barnen från föräldrarnas beskydd och kontroll genom att låta dem byta miljö helt och bli temporärt föräldrarlösa. Plötsligt ges de utrymme för lek, frihet, utveckling och framför allt äventyr. (Bilden ur Häxan och Lejonet av C. S Lewis)

  7. Ljus, mörker och kontraster

    av

    pianisten

    Det här skrivtipset snor jag rakt av från geniskrivläraren K. M Weiland. Det är svårt att skriva tragiska scener eftersom det lätt blir lite för mycket av det goda, eller onda. Knepet kan vara att lägga in något vackert mitt i det svarta, något som påminner om livet , glädjen och skönheten som en gång varit som Victor Hugo gör i Samhällets Oycksbarn när han låter en vit fjäril fladdra över ett slagfält med döda och sårade. Som KMW påpekar, det vackra mitt i all slakt underscores eller stryker under, framhäver, det hemska och tragiska just genom att skapa kontrast, djup och relief. Kort sagt låt något vackert belysa det förfärliga och mörka. Det här gör även Roman Polanski väldigt effektfullt tycker jag i en av slutscenerna i filmen Pianisten. Efter två timmars bombanfall, svält, död, lägertransporter och nazister är det kanske först när huvudpersonen spelar Chopin i ruinerna som man till fullo förstår måttet av ondskan, förödelsen och galenskapen. (Notera ljusstrålen genom fönstret.) Eller titta på scenen här.

  8. Hur man skriver en bästsäljare

    av

    bestseller

    Många är tipsen om hur man skriver en bästsäljande roman men en del av dessa tycker jag är riktigt bra. Frågan är dock om de verkligen garanterar just en bästsäljare, men bra att tänka på under skrivprocessen är de.

    – skriv sju minuter varje dag.

    Alla kan avsätta sju minuter. Om man misslyckas med detta lite för ofta så lägg ner det här med skrivandet. Det är inget för dig och ditt inre motstånd är större än din lust.

    – samla en bank av bilder och skriv utifrån dessa.

    Bilder är en fantastisk inspirationskälla och ger tydliga ramar att hålla sig inom. I artikeln är bilden i fråga Les Repasseuses (Strykerskorna) målad av konstnären Degas. Författaren trodde aldrig hon skulle kunna få ihop en historia om dessa men det gick hur bra som helst. ”De fick namn, relationer och något att göra”. Skriv om bilden i femton minuter och inkludera dialog.

    – tänk ut en storyline, en intrig, genom att tänka dig den som texten som står på baksidan av en bok. Det här innebär att du måste hitta ett kort, effektivt sätt att beskriva din handling och den måste i sin tur vara tillräckligt spännande och konkret. Här kan man inte sväva på orden.

    – få alltid ihop en första version av hela manuset innan du går vidare till ett förlag eller en agent.

    Många frågar om det är okej med bara synopsis. Nej det är det i nästan alla fall inte. Bara ett manus visar om du har förmåga att skriva en bok med allt vad som krävs. När det gäller synopsis är det dock toppen om du har ett sådant till bok nr 2. En planerad bok nr 2 visar att du inte är en one hit wonder utan något att satsa på.

  9. Förlaget Harlequins stora författartävling!

    av

    Veckotidningsromaner

    Äntligen är det dags för ett av världens största bokförlag Harlequin att öppna upp för svenska författare och det gör de genom att arrangera en skrivartävling i genren feelgood. För er som vill ha vägledning och råd när det  handlar om vad som utmärker feelgood och hur man kan få ihop en feelgoodroman kan jag rekommendera några blogginlägg jag själv skrivit i ämnet här och här.

    Jag citerar från deras tävlingssida:

    Som ett av världens största bokförlag är vi nu på jakt efter vår första svenska författarstjärna! En lycklig vinnare kommer att erbjudas ett bokkontrakt. Kan det vara du?

    Så här går det till:

    Första kapitlet
    Vi letar efter feel-good berättelser! Skicka in ditt bidrag bestående av det första kapitlet (max 5000 ord) och ett synopsis på 100 ord, som förmedlar berättelsens detaljer såsom genre, handling, karaktärer, konflikter och miljö. Maila in ditt bidrag till tavling@harlequin.se. Glöm inte att skriva FÖRFATTARTÄVLING i ämnesraden.
    Ett bidrag per person tack!

    Topp 25 finalister
    Harlequins jury väljer ut de 25 bästa bidragen, och dessa författare får sedan skicka in fullständiga manuskript. Vi hör av oss via e-post och telefon, så glöm inte att lämna korrekt kontaktinformation när du anmäler dig.

    Topp fem finalister
    Harlequins redaktörer kommer att läsa och bedöma de fullständiga manuskripten från topp 25 och välja ut de fem bästa som sedan kommer att publiceras för omröstning på harlequin.se.

    Offentlig Röstning
    När det är dags för omröstning behöver vi allas hjälp! Läs alla fem manusen och rösta på din favorit. Hjälp oss att hitta vår vinnare i tävlingen!

    Grand Prize!
    Vi tillkännager namnet på vinnaren och vår första svenska Harlequinförfattare den 15 december 2014.  Andra pris består av en halvdags konsultation med en av Harlequins redaktörer. Tredje pris är ett års prenumeration på valfri serie.
    Gör dig redo att skicka in ditt första kapitel – och för att rösta!

    Stort lycka till!

  10. Apropå veckotidningar…

    av

    Mac Conner

    Något av det roligaste med att få sina texter publicerade i veckotidningar är illustrationerna som ledsagar berättelserna och jag är en stor fan av dessa konstnärer och illustratörer. Om man råkar vara i New York i höst så har på Museum of the city of New York en retrospektiv utställning med en av de kändaste illustratörerna Mac Conner. Hans bilder publicerade i till exempel Womans´s Home Companion och Cosmopolitan i synnerhet på femtiotalet. Fint galleri här och för alla er som är sugna på att skriva sådana här noveller varför inte utgå från någon av hans illustrationer och ta hjälp av novellens titel. Att skriva för veckotidningar handlar till stor del om att skriva inom vissa bestämda ramar. 

  11. Nästa sida →