En mycket ambivalent journalist försöker förmå sig att förstå varför Harlequin lyckas sälja en bok i sekunden världen över, eller vad det är. Vet inte om hon och Barbara C. kommit så bra överens.
-
4 svar till “Guilty pleasures…”
En mycket ambivalent journalist försöker förmå sig att förstå varför Harlequin lyckas sälja en bok i sekunden världen över, eller vad det är. Vet inte om hon och Barbara C. kommit så bra överens.
”Jag viftar samtidigt bort alla elitistiska argument som flyger runt mig och tjuter: ”De ger bara folk vad folk vill ha!”\” skriver Lina Kalmteg. Varför bara vifta bort detta självklara? Lite fegt?
Män läser korkade tidskrifter om bilar och nakna brudar, kvinnor läser korkade kioskdeckare om snygga piratkillar.
”Vilken underbar bröstkorg han har!” står det i Harlekin. ”Oj, vilka stora bröst” står det i Fibban. What’s the difference? Skriv om det istället.
Skulle de senaste decenniernas jämställdhetsutveckling ha raderat all uråldrig och unken kvinno- och manssyn? Så lätt går det tyvärr inte.
Hej Robin. Jag tror till viss del detta handlar om att det inte finns svenska eller nordiska originalHarlequinförfattare, så i böckerna avspeglas inte vår mer moderna syn på könsroller och relationer. Alla böcker i Sverige är översatta ochskrivna av amerikanska och engelska författare med en högre tolerans för traditionella, konservativa syn på sex, relationer och manligt och kvinnligt. (Man kan ju slås av de stentuffa, mycket polariserade könsrollerna i amerikansk populärkutlur och dokusåpor tex.) Men frågan är ju om vårt mer jämställda ideal skulle gå hem – det kanske det inte gör! Det här inlägget handlar om att den här genren är svår att modernisera, tydligen: http://jennybafving.wordpress.com/2010/03/30/lika-sexiga-som-strumpor/
Hej Jenny,
Du har säkert helt rätt. Men faktum kvarstår: Harlekin säljer massor i Sverige, svenska kvinnor gillar uppenbarligen detta. Åtminstone i fantasins värld.
Många kvinnor vill fantisera om snygga piratkillar på vita hästar, medan många män vill fantisera om 7 nakna brudar i en Chevrolet. Jag tycker egentligen inte att det är så märkligt, allt detta sitter djupt i våra hjärnor och gener.
Kanske (förhoppningsvis) är det så att allihop trivs bra med ett modernt jämställt samhälle, men de vill samtidigt behålla sina mossiga fantasivärldar.
Har själv plöjt ett antal under tiden jag gick på Falkens veckotidningsromanskurs (phu långt ord) Jag håller med om att det är väldigt amerikanskt. Det finns intressanta trender i de här böckerna och de är olika sinsemellan. Där finns riktiga bottennapp skrivmässigt upp till söta och trevliga historier. Man måste in i genren för att sovra.
Jag tror att det handlar dels om det Robin skriver, kvinnors sexuella fantasier som de inte på något vis blandar ihop med verkligenheten. Därför tror jag inte heller att man tar så \’allvarligt\’ på könsrollerna i böckerna. Det är mer en \’det är så\’-mentalitet. det är med harelquin som med kära Barbara C (Som känns jobbig att läsa numera) de bjuder på en kort stund lättläst avkoppling från disk och vardag. Man behöver inte ens fundera över intrigen, undermeningar eller liknande. Allt är behagligt serverat. precis som vilken teveserie som helst. Kanske är den stigande framgången en bieffekt av stress? Vem vill koppla av med en svår intrig när skallen är fylld av miljoner detaljer? Deckare ligger i samma linje. Numera skall man inte försöka gissa vem mördaren är – nu skall man underhållas med våld och otäcka detaljer, eller som i Harlequin, med sex och ett annat liv.