Oavsett om regnet öser ner eller om det är blåa himlar och sus i björkarnas kronor som gäller så brukar sommaren vara en bra tid för deckare. Den här kursen, Att skriva spänningsnoveller för veckopressen, skapades som en avknoppning av Johanna Wistrands Att skriva kärleksnoveller en gång i tiden, och jag Jenny som är lärare har knåpat ihop flera sådana här små deckarhistorier som Rosor i november, Från första stund, Den objudne gästen och Skeppskatten… (De flesta publicerade i Hemmets Veckotidning). Kursen är på distans och upplagd på samma sätt som kärleksnovellkursen alltså på 7 lektioner och för samma pris (2900 kr inklusive moms.) Du lär dig skillnaden mellan rysare och deckare, hur man kombinerar romantik och rysare och metoder och tekniker att skapa mystik genom villospår, ledtrådar och planteringar. Med andra ord ett bra sätt att öva sig att skriva spännande i det lilla formatet (och tjäna en slant om du säljer en novell!!) innan man går vidare till det stora. För anmälan och mer info kontakta mig på 031.122654@telia.com.
-
-
Lär dig skriva romantik i sommar
Jag tänkte göra lite mer reklam för den här kursen på distans; perfekt att gå i sommar till exempel, både nytta och nöje. Lär dig skriva noveller för veckotidningar ges av mig Jenny som skriver flitigt för svenska och norska veckotidningar, och min kollega Johanna Wistrand, som publicerat en rad sådana här noveller och skapat den här unika kursen Att skriva kärleksnoveller för veckotidningar. Hur ser den typiska hjälten ut i en svensk veckotidningsnovell? Vad kan en hjältinna heta och inte heta, och varför ska man inte ge en karaktär en livshotande sjukdom? Kursen lär dig det speciella formatet och du får tips, råd och knep som behövs för att sälja en text och tjäna lite pengar! (Du kommer relativt lätt att kunna tjäna in kursavgiften t ex.) Kursen är en brevkurs på sju lektioner som du går under ett halvår och den kostar 2900 kr inklusive moms. Lärare Jenny Bäfving eller Johanna Wistrand. Kursstart:löpande. Kontakta Jenny för mer info och anmälan. (Obs! En anmälan är bindande.)
-
Bortom den här världen
Om man är i London kan man besöka The British librarys utställning om science fiction inom litteraturen. En genre som präglas av att å ena sidan vara skapad för och av arbetarklassen unga män enligt artikelförfattaren, (kanske för att ge dem möjligheten att drömma sig bort), men som samtidigt rymmer en stark feministisk tendens med skildringar av världar helt utan män där kvinnor lärt sig prokreera på egen hand… Här finns alla möjliga brittiska författare inom genren, från H G Wells (Världarnas krig), Thomas Moore (Utopia), och P D James och Margaret Atwood. Och systrarna Brontë! Tydligen skrev de en hel del sci fi.
-
En kämpande moder
Ojojoj. Den här blir bra. Nyinspelning av Mildred Pierce från 1945 om en mamma som gör allt för sin bortskämda dotter.
-
Böcker här och där
Den här mysiga kåken är inte bara en gammal kvarn lokaliserad över en forsande å i Massachusetts på amerikanska östkusten, utan även en bokhandel. Följ länken för att titta på andra vackra eller bara ovanliga lokaler för bokhandlar, som te x en gammal teater eller en holländsk katedral. Jag har inte varit i Massachusetts, men jag vill dit. Nu vill jag ännu mer.
-
The mother of chick-lit
Att det inte är varken Candace Bushnell eller Marian Keyes har jag vetat sedan jag läste om Rona Jaffes ”The best of everything” i en Vanity Fair för några år sedan… Nu kan man få tag i boken, som nu ges ut igen och det finns en film också från 1958, med Joan Crawford. Om man tänker sig en historia som förbigår de manliga cheferna på reklambyrån i Mad Men för att istället sikta in sig på de hårt arbetande kontorsflickorna – Madison Avenue working girls i New York i slutet av femtiotalet – förstår man. Det här tjejgänget, Caroline, Gregg, April och Amanda, har börjat inse att världen i princip står öppen för dem vad gäller sex, yrkesliv och familjebildning och hur de nu vill kombinera är upp till de själva, de inte bara kan utan bör skaffa sig the best of everything med samma frihet som sina manliga generationskamrater. This is a novel that believes in the power of fiction to influence, inspire, transform. Läs mer om modern kvinnohistoria i bladvändande , läsa-i-badet-bestsellerformat här och här.
-
Farliga drömmar
Förutom Rödluvan är en ny version av Törnrosa på väg fast med avgjort mindre barntillåtet innehåll än vad vi är vana vid. Det är fascinerande hur filmskapare kan ta tillvara på teman och konflikter i dessa gamla sagor – teman som finns där men som kanske går oss förbi i vår tilltro till deras värde som oskyldig godnattunderhållning . Återanvändningen av sagor visar väl bara att de innehåller starka grundstories, eviga intriger som kan återanvändas och moderniseras och ges ny gestalt hur många gånger som helst.
-
På flykt från solen
Fortsatte nostalgitrippen och återupptog bekantskapen med den här – i bokform alltså, en sorts spökhistoria gick som tevefilm någongång i början på åttiotalet, A pattern of roses av K. M Peyton. (Helena Bonham Carter var med som ett mystiskt flickspöke, det var hennes första roll och vi är ungefär lika gamla och hon har sedan dess alltid varit lätt ikonisk för mig). Om jag började skriva om all engelsk fantasy, både i bok- och teveform, jag älskat som barn och senare i livet, blev jag tvungen att starta en ny blogg. Härligt att en majdag med illande stark sol försvinna in i en grå engelsk vinterdag, komplett med mossövervuxna gravstenar med hemliga meddelanden, gotiska kyrkspiror mot en vitmulen himmel, och Helena Bonham Carter i röd sammetsklänning.
-
Bort i skogen
Det är mycket skogen just nu. Inte bara i min egen bokhög – gamla favoriterna Pappa Pellerins Dotter och En herrgårdssägen samsas med Kerstin Ekmans Herrarna i skogen. Den sistnämnda är en tegelsten och där kan man läsa utvecklade essäer om teman som förekommer i de andra två böckerna; om skogen som gömställe och tillflyktsplats för någon som betraktar sig själv som lite utstött från världen (Pappa Pellerins dotter) och skogen som ett farligt, mörkt, vilt ställe där man kan tappa vettet om man går vilse (En herrgårdssägen.) Men skogen verkar vara aktuell även på bio som i Red Riding hood och i böcker som nyutkomna Cirkeln om häxor i Bergslagens mörka skogar. Obligatorisk läsning verkar det som.
-
Mer sagor
Det är på något konstigt sätt uppfriskande att läsa sagor då och då. Kanske för att de ofta är så otroligt kortfattat och ekonomiskt skrivna, trots alla vansinnigheter och grymheter som händer. Befriande osentimentala. Och en gång berättades de för alla, båda vuxna och barn – inte bara för barn som nu. Det är överhuvudtaget uppfriskande att ibland läsa väldigt gamla texter, och fascineras av att man får närkontakt med fantasin och medvetandet hos någon som levde för flera hundra år sedan. Illustratören till sagan ovan, Rapunzel, har jag haft ett gott öga till länge, Katalin Szegedi heter hon.
← Föregående sida
Nästa sida →