Nu har jag reserverat “Borta med vinden” på biblioteket. (Nej Ewa, jag har aldrig läst den.) Men efter filmen fattar jag ju varför den blivit en sådan klassiker. Precis som i Jane Eyre och en hel massa andra en rätt avig, motspänstig, viljestark ibland föga älskansvärd hjältinna – kanske utan de engelska viktorianska/georgianska hjältinnornas dygdighet och brittiska “stiff upper lipp”. Från gravt bortskämd överklass tjej till motståndskraftig överlevare med förmåga att ta sig igenom allt. Och det känns ju så logiskt och… modernt att handlingskraftiga Scarlett älskar den förfinade, “kvinnliga”, gentlemannamässige Ashley snarare än alfahannen Rhett Butler – trots att hon och Rhett kanske har mer gemensamt än hon tror.