Läser en rolig avhandling om flickboken mellan 1945 och – 65 av Birgitta Theander. Själv var jag för ung för att hitta annat är kvarvarande rester på mitt lokala bibliotek (Lottaböckerna till exempel, men inte Kitty). Växte upp i en flod av s k “jeansprosa” med titlar som “Vart ska du gå? Ut.” “När någon bara sticker” och “Våren då allting hände”, påfallande ofta med teman som skolk, skilsmässa och OBSklasselever som hånglade och drack mellanöl i fritidsgårdens pingpongrum. Överhuvudtaget är författaren nöjd med bilden i de svenska flickböckerna av huvudpersonen som nyfiken, idealistisk, självständig och smart. I de svenska och norska spelar kärlek och relationer en stor roll. Inte alls i betydelsen att meningen med livet hänger på det, men oavsett utfall bidrar det till huvudpersonens utveckling och självkänsla. Det gäller att hitta både rätt i kärleken och odla egen yrkeskarriär och helst kunna kombinera dessa två i ett lyckat kamratäktenskap – det handlar om att finna sin väg. Romantik förekommer dock nästan inte alls i de engelska flickböckerna. Däremot är de roliga! Humor och vitsighet (“wit”) toppar listan. Men de tyska… det är bara i de tyska flickböckerna som författaren vägrar ta huvudpersonens sida och uppmuntrar en nästan sadistisk tyglande av det egensinniga, frimodiga i hennes själ. Nej här ska det uppfostras till alla spår av självständighet är borta – helst av någon snygg ung militär. Har flickan – huvudpersonen – ett älskat husdjur gillar han att ”uppfostra” det också. Inte bra. Man tänker på Alice Miller och den svarta pedagogiken… Hittade några andra länkar om flickböcker på Bokhora.se och i DN.
-
11 svar till “Fina fisken, Fifi!”
Fyndade i somras:
http://evaswedenmark.blogspot.com/2009/07/jag-fyndar-flickbocker-med-roda-ryggar.html
Åh vad härligt! Jag brukar köpa B. Wahlströmböcker från en boklåda i Haga, ju äldre desto bättre. När de har de riktigt tidiga Carolyn Keene böckerna om Kitty får jag rysningar. Men efter att ha läst den här avhandlingen vill man börja samla de här fyrtio- oh femtiotalsflickböckerna också med dess ofta väldigt fina omslag. Nu har jag iallafall lånat \”Hilde\” av Elsi Rydsjö från 1953, och \”Familjen i Gamla stan\” av Elsa Nyblom från 1955. Bibliotekets magasin…
Herrejisses… tyskar, alltså!! vad märkligt att det skiljer sig så mellan flickböckerna. Jag älskade Kittyböckerna när jag var liten. Dem och Fem.
\”Vart ska du gå? Ut.\” – vilken underbar titel 🙂
Det är Kerstin Thorwall. Jag minns hennes böcker för ungdomar, speciellt de senare. Men hon är också en av de avhandlade, med te x \”Flicka i April\” om en tillbakadragen tjej som vill bli modetecknerska./jenny
Mina favoriter bland flickböcker på -40talet var Sprakfåleböckerna av Lisa Eurén-Berner. Sen minns jag Britt-Marie lättar sitt hjärta och Kerstin och jag. Författare var Astrid Lindgren. Dom kom nog innan Pippi kom ut 1945.
Sökte nyss efter Fröken Sprakfåle och författarens namn på Malmö stadsbibliotekets hemsida. Inga träffar.
Om man var begåvad med bröder läste man pojkböcker. B.Wahlströms med grön rygg. Bill och de laglösa älskade jag. Men inte Biggles.
Fniss, hög igenkänningsfaktor. Blev väldigt förvånad över att tyskland fortfarande är så konservativt. För min del var det mycket Fem och tvillingdeckarna, främst för att mia föräldrar inte ville köpa olika böcker till flickorna och pojkarna. Fast en och annan hästbok smög sig in och visst läste mina bröder Bomba (Djungelnågonting?) och Tarzan. Alla var i alla fall väldigt förtjusta i Tvillingdeckarna.
Förresten Jenny…appropå mistlurar. Vet någon när de började användas?
JAg googlade det faktiskt men hittade inget info om när de började användas, men däremot hittade jag denna vackert skrivna artikel http://tidningenkulturen.se/reportage-mainmenu-37/resereportage-mainmenu-137/5475-parisgatans-mistlur om mistlurarnas poesi, där det skrivs om \”mistlurarnas klagande eko\” som \”väcker ett särskilt lugn\” inom skribenten. Så tydligen är det inte bara jag som påverkas på det här speciella sättet av just det ljudet…
Hej!
Jag var en storläsare av Kitty-böcker, Mary, Lou och Fem deckare löser…
Just nu springer jag runt på loppisar och letar kärleksromaner som jag har fått tips om.
Jenny, jag lägger in din blogg som bokmärke på min blogg och hoppas det är ok för dig?
Bästa hälsningar
Kajsa
Hej Kajsa
Ja visst det går jättebra att lägga in som bokmärke.
Jag är också i ett nostalgiläge nu och har lånat en del av de böcker som omnämnds i avhandlingen ( te x \”Familjen i Gamla stan\”). Och Lottaböckerna kan man ju alltid ta till när man behöver piggas upp… /Jenny
Vad intressant att det skiljer så mellan olika länder, särskilt när det gäller ungdomslitteratur eftersom det präglar de föreställningar och värderingar vi bär med oss till vuxenlivet.
Jag läste en gång att svenska ungdomars syn på döden skiljer sig markant från alla andra europeiska ungdomars syn (oavsett om det är protestantiska eller katolska länders ungdomar). De svenska ungdomarna har en betydligt ljusare syn på döden. Enligt forskarna beror detta på en enda bok: Bröderna Lejonhjärta.
Fantastiskt att en bok och en författare fått betyda så mycket!
Ps. Själv lusläste jag min mammas gamla Cherry Ames-böcker när jag var liten. Älskade dem! Ds.
Hej Malin! Ja det är intressant. En sak som jag glömde skriva om var de amerikanska flickböckerna som tydligen handlade ovanligt mycket om skönhet och om att vara populär – känns så typiskt. Cherry Ames har jag aldrig läst tyvärr, det fick bli Kitty istället!/jenny