Äntligen verkar det finnas en bok om sjuttiotalets skräckfilm som är läsvärd – enligt eviga källan till bra boktips Laura Miller. Inte för att jag egentligen tycker att det ska behövas så mycket analys – politiska eller religiösa tolkningar verkar alltid så pretantiösa och som man ängsligt försöker hitta något som kan ge en föraktad, låg genre legitimitet. Men ändå roligt att läsa om skräckfilm i ett kulturellt och socialt perspektiv, om varför sjuttiotalets skräck blev så effektiv – för att den gjorde sig av med de logiska förklaringarna som dittills alltid ansetts nödvändiga enligt Miller. (“Det värsta av allt är skräcken för det okända” som H P Lovecraft sa.) Hur och varför den flyttade in från mögliga gravkammare och slott till förortens villor, närmsta sandstrand eller lägenheten bredvid. Den heter Shock value – the golden age of horror movies av Jason Zinoman.