Modernisering av eller nya infallsvinklar på klassiska litterära genrer är alltid kul. Mina fördomar om att fantasy mest handlar om drakar, häxor och borgar med tinnar och torn (inget fel med det i o f s) och “keltiska hjältinnor med rött hår” kommer mer och mer på skam. Till exempel finns ju så kallad urban fantasy och numera även brittiskskriven fantasy baserad på den japanska och kinesiska mytologin vilket man kan läsa om här.
Robin Hobbs böcker saknar det mesta av ovanstående i form av rödhåriga kelter och häxor. De är befolkade av människor med annorlunda kunskaper men skillnaden är att de flesta i hennes rike kan samma sak. Om det t ex är en person som kan läsa tankar är den inte ensam om saken. det gör att hon alltid måste beskriva hur hjälten klarar sig undan. Hon har mycket mänsklig problematik i sina böcker, en hel del vemod, sorg och kärlek. Det finns några serier som utspelar sig i \’grannländer\’ i lite olika tidsepoker men som samtidigt är helt fristående från varandra.
Vargbroder – hjälten kan kommunicera med djur
Sjöfararna – har en kvinnlig hjälte som vill vara kapten på ett levande skepp
Narren – en person i maktens centrum med gåvor och hemligheter
Mfl.
Hon är väl värd ett försök att tränga in i genren.
Tack för tipset Jane-helen! jag vet ju att det finns massor av läsvärd fantasy, önskar bara att det fanns tid att läsa allt man vill…//Jenny
Hej Jenny och Jane-Helene!
Fantasy kan vara underhållande men just nu är jag inne i kärleksromansvängen och deckarsvängen.
Hittade några böcker med Binchy, Pilcher och Maria Lang på Amnestys loppis i Halmstad nu i lördags.
Några av Lang-böckerna var förstaupplagor fick jag reda på…
Ha det så bra!
Kajsa