Såhär vill jag bo. Eftersom jag inte får det, skriver jag historier där folk ofta ärver eller köper förfallna/ödsligt/lantligt belägna hus. Jag antar att författare till viss del skriver för att uppfinna en alternativ verklighet åt sig själva. (Såklart skriver man för att underhålla åt sina läsare, men man skriver för att underhålla sig själv nästan ännu mer.) Följetongsskrivande och underhållningskrivande ger kanske allra störst möjlighet till att skapa en sorts idealiserad verklighet, att leva ut och skapa karaktärer och situationer och scenarior som man “bara kan drömma om”.
Men den titeln knycker jag direkt! Jag tänkte just att blir man inte knockad av kärlek får man väl hitta på en underbar kärlekshistoria i stället och leva i den ett tag tills verklighetens kärlek kanske knackar på igen.
Professionell dagdrömmerska=jag också
Japp, så är det för mig också.
Bra titel.
Beskriver rätt bra den där tiden innan idén formar sig. Då när man bara sitter och stirrar rakt ut genom fönstret. (Eller ligger på soffan) och andra tycker att man bara latar sig. De ser ju inte den enorma värld man just då är inne och traskar runt i.
Jipiie för att vi har sådana världar.
Hej Jenny!
Appropå dagdrömmar till framtidsdrömmar.
En framtidsdröm jag har haft sedan några år tillbaka är ett skaffa en lättskött fritidshus för avkoppling och skriveri. Så jag och man kikar runt efter ett sådant just nu.
Ditt hus på fotot hade varit perfekt men då får vi nog ha en tjockare plånbok….
Tänk om man haft ett sådant hus…. Vilka historier som då hade kunnat se dagsljus…
Ha en skön onsdag!
Kajsa