Världen är full av råd om hur man skriver bättre men få kan ge exempel på vad man inte ska göra – och det är förvånansvärt effektivt att belysa med just dåliga exempel. Denna exposé av dåliga råd till författare har jag snott härifrån. De inbegriper bland annat:

– inled en mening med samma fras som du avslutar den förra meningen med för att på så sätt ge nödvändig information.

Genom att upprepa ett visst fakta tillräckligt många gånger sätter du in läsaren i vissa sammanhang:

”Hon gick in i badrummet. Badrummet där hennes mor tagit sitt liv. Hon tog sitt liv på grund av honom. Och han var på väg till huset. Till huset där hennes mor tagit sitt liv. I badrummet.”

– tala alltid om vem som yttrade en replik i en dialog (Sa Christer/sa Sara/sa Christer/sa Sara et c); det är enklare än att försöka skriva dialogen på ett sätt så att läsaren hör en viss karaktärs röst och instinktivt vet vem som säger något. (Speciellt bra om du är en manlig författare som inte tycker att du kan skriva repliker ur en kvinnlig karaktärs mun)

– undvik det enkla verbet sa/sade och använd så många alternativ du bara kan; log hon, insköt han, skrattade hon, mumlade/tillfogade/avbröt/påpekade et c et c han.