Om man köper tidningen The Observer på söndag får man en karta över viktiga karaktärer i Charles Dickens böcker (han fyller två hundra år i år vilket tidningen tänker fira hela året.) Snällt nog ger de ett smakprov ur galleriet här. Man tänker verkligen på hur distinkta alla karaktärerna är, snabbt igenkännliga som onda, tragiska eller komiska. Sedan är det ju också Dickens tendens att antyda karaktärsegenskaper (och därmed berätta en historia) i själva namnen som te x Murdstone – den elake fosterfadern i David Copperfield, Uriah Heep – den inställsamma, manipulativa räven ur samma bok, Sir Mulberry Hawk, demonisk, förslagen adelsman, och Lord Verisopht, mesig, ryggradslös (eller väldigt mjuk) adelsman, båda ur Nicholas Nickelby. Och massor med andra… som den otroligt blaserade Miss Dedlock ovan (ur Bleak house). Se mer ur galleriet…
Jag tror inte att det var särskilt \’Dickenskt\’ att ge personerna egenskapsnamn, jag tror att det låg i tiden. De stora ryska författarna från samma period gjorde också så. Gogol och Dostojevskij till exempel. Raskolnikov, han i brott och straff, betyder i princip den som är splittrad. Herr Vankelmod helt enkelt.
Aha det visste jag inte. Att Dickens gjorde det har jag alltid trott är för att hans karaktärer inte är så psykologiserade eller nyanserade utan rätt svart-vita, nästan karikatyrer eller seriefigurer. Men jag tittar alltid på namnet hos en karaktär för att leta efter ledtrådar till karaktären, te x i Mad Men; Don Draper… Draper, han har ju ändå dragit ett hölje/draperi över sitt tidigare liv, och liksom maskerat sin riktiga identitet, eller?…
Kanske lite långsökt.