Ett bra knep att se saker i ditt eget manus är förstås Sök-funktionen. Det är därför jag vill lektörsläsa i Word som ger mer transparens och gör dokumentet lättare att analysera utifrån rena hårda statistiska fakta. Dels är det förstås bra att leta på ord och uttryck som man kanske vet att man överanvänder. Sök på ”lite” i din egen text och häpna över hur ofta du använder detta beskrivande ord (och fråga dig varför…) Och när det gäller karaktärernas namn så ger sökningarna en glasklar bild av vad författaren lagt fokus på. Är du osäker så sök på karaktärernas namn i manuset och se hur många gånger de nämns; karaktärens mamma som kanske är en rolig men perifer bikaraktär kanske nämnas flera hundra gånger och det betyder att du har ganska mycket text att stryka. Hon förekommer för ofta i relation till hur viktig hon är för intrigen. Nämns huvudkaraktären vid namn överdrivet många gånger – kanske upp mot tusen gånger i ett normallångt manus – är det förmodligen tecken på att du visserligen skrivit mycket men karaktärens saknar en dramaturgiskt tydlig linje som behöver renodlas. Mycket att förtydliga och stryka här också. Men det kan vara tvärtom också; det blir för lite handling i relation till en viktig relation eller karaktär i manuset. En viss viktig person som den manlige huvudpersonen i en relationshistoria förekommer egentligen inte så mycket i relation till manusets längd – istället vimlar det av andra namn. Kan vara tecken på att du kanske fortfarande rotar runt, letar efter den röda tråden och intrigen och skriver för mycket om allt annat runt omkring när det viktigaste i storyn behöver ges mer fokus och utvecklas.