Nyheten om att färre vill läsa men alla vill skriva väcker ambivalens. Det brukar märkas isande tydligt om författaren vars manus man lektörsläser faktiskt läser böcker själv eller inte. Kanske inte på förmågan att utveckla handlingen, men på språkhanteringen. Det är som Stephen King säger; läser man inte böcker har man inte redskapen för att skriva böcker. Men ribban blir också gradvis högre och högre och fler och fler som vill bli författare undviker de där vanligaste fallgroparna:

Tänk på att

– alla karaktärer måste vilja något, om så bara ha ett glas vatten

– skriv aldrig för hela världen utan med en speciell läsare i åtanke

– var en sadist mot din huvudkaraktär och ge hen massor av utmaningar som denna kan reagera på ocj utvecklas av.

– varje mening ska antingen berätta något om en karaktär eller föra handlingen framåt. Stryk resten.

– inled så nära slutet av en scen som möjligt…