Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Mitt bokslut

    av

    Det är fortsatt stor utgivning inte minst av deckare. Märks även bland mina klienter 😊 Samtidigt finns enorm variationsrikedom vad gäller manus som jag läser och är redaktör för. Men okej då – spänningsromaner dominerar. Genren kan varieras i det oändliga. Från hårdkokta polisromaner till psykologiska thrillers om relationer. Författare som skriver i denna genre blir oftast utgivna.

    En författare blev antagen med sin deckardebut till Bokfabriken

    En deckarduo gavs ut på Piratförlaget

    En historisk roman gavs ut på Ordfront

    En fantasyförfattare kunde välja och vraka mellan förlagen 😊

    En kom ut på Bokfabriken med bok två i en spänningsserie

    En författare blev antagen av Louise Bäckelin förlag

    En utkom med en romantisk fantasy på Ordberoende

    En deckarförfattare blev nominerad till Årets deckardebutant

    Tre författare utkom med varsin feelgoodroman på Ordberoende förlag

    Två psykologiska thrillers blev några av årets mest omtalade böcker

  2. Att skriva fantasy

    av

    Jag fick nyligen en glad nyhet från en klient jag hjälpt med ett fantasymanus. Det bekräftade en del saker jag tänkt om att skriva just fantasy. Att det är lätt att satsa för mycket på fantastiken. Istället för att hitta berättelsen. Mina råd om du skriver fantasy är:

    • håll det enkelt. Rensa, skala ner och hitta inte på för mycket.
    • håll fantastiken kort.
    • satsa (paradoxalt nog) på realismen.
    • hitta en stark berättelse även om den är enkel.
    • utgå från karaktärerna.
    • försök hitta originalitet vad gäller fantastiken. En idé eller koncept som är bara ditt. Fantasyn fastnar gärna i tropes; älvar, vettar, tomtar, hamnskiftare och hästar och riddare.
    • var realistisk och konsekvent när du skapar din fantasyvärld, The storyworld.
    • använd verkligheten.

  3. Skriva historiska karaktärer

    av

    Det finns en stor fallgrop om man skriver historiska romaner. Nämligen att det dokumentära tar över. Karaktärerna blir mer som typer. Typ en barnjungfru i 20talets Stockholm.  Eller en ung soldat i något krig. Kanske har författaren gjort research och letat i arkiven. Och hittat typen. Men hon eller han blir inte en individ. För det krävs en fördjupning. Hon måste ges individuella drivkrafter. Det där som författaren helt enkelt hittar på i sin egen fantasi.  Man fokuserar för mycket på historisk ackuratess, trovärdighet. Men man behöver göra individuella karaktärer av sina historiska gestalter, kötta till dem. Annars blir det dramadokumentär. Knepet är att hitta gestaltens psykologi som egen individ. Det som är oberoende tiden och den historiska kontexten.

  4. Det första kapitlet

    av

    Det första kapitlet ska ge läsarna en bild av vad som väntar dem. Det är resten av boken i ett slags mikroversion.

    • vem är huvudpersonen? Det är lätt att göra misstaget att bara ge miljö och bakgrund. Men vi vill veta vems historia det är.
    • vilken är genren? Om boken är en fantasy så bör läsaren förstå det tidigt. Gör inte misstaget att börja den som en deckare för att introducera fantastiken långt senare.
    • vilken är den stora konflikten eller intrigen allting handlar om? Knepet är att etablera detta tidigt. Eller ge en föraning om det.
    • Vilket är problemet eller frågan som handlingen ska lösa?

  5. Då fortsätter förlaget att läsa ditt manus

    av

    Här är matnyttiga råd om vad man ska göra för att förlaget inte ska slänga manuset i papperskorgen direkt.

    • Bygg handlingen kring protagonisten.
    • Försök hitta en första introducerande scen som på bästa sätt berättar vem huvudkaraktären är.
    • Strukturera sidan kring ditt dramatiska klimax. Göm den inte i en massa annan detaljerad information. (Var överlag försiktig med att ge en massa detaljerad information.)
    • Läsaren behöver dras in i handlingen. Så börja inte med en massa bakgrund, som hen måste bearbeta intellektuellt.
    • Ge läsaren all information hen behöver för att kunna följa med i handling och intrig men inte mer.
    • Sätt läsaren i tidig kontakt med protagonisten. Vi vill veta vems historia detta är.
    • Tänk på att den yttre handlingen på flera sätt är en manifestation av protagonistens inre.