Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Använd ditt undermedvetna

    av

    När det kommer till tips om hur man skriver en bok  lär dessa vara de mer okonventionella skrivtips jag läst om, av Alice Hoffman; Fem fantastiska tips för att hjälpa dig att skriva din roman. Istället för att ta till de gamla vanliga knepen som för mycket kaffe, långa promenader och desperat brainstorming för att skaka liv i fantasin handlar det om att använda sinnena och om att väcka bilder, minnen och känslointryck till liv ur det undermedvetna.  Till råden hör: Skriv en lista på ord du älskar och ord som gör dig skräckslagen.  Skriv en lista på sådant du skulle vilja hitta i en trädgård; rosor, mynta, citronmeliss, rosmarin. Skriv ner namnet på den person du önskar att du var. Se en bild framför dig: en stark fullmåne eller två rådjur skrämda av ett ljud i närheten eller en flicka i en röd hoodie som springer över en parkeringsplats. Återkalla ett minne eller en dröm du haft och kliv in i minnet/drömmen och ändra vad som händer.  Skriv ner något som du hörde en person säga som satt bredvid dig på ett café. Inled med att någon öppnar en dörr. ”Du kommer att bli förvånad över allt som finns på andra sidan.”

  2. Den produktiva pausen

    av

    paus

    Det är sak att inte ha lust att skriva eller känna noll inspiration. Det är en helt annan att inse att något inte fungerar i ens manus, eller att man har problem. Eller när man inte kommer vidare. Impulsen att snabbt skaka fram en lösning är stor, eller att känna frustration och hjälplöshet. Men det är nästan alltid bäst att göra tvärtom än att försöka slita fram en lösning. Släpp skrivandet, lämna skrivplatsen och gör något annat så brukar det hela lösa sig: formulera problemet för dig själv, och ditt undermedvetna börjar jobba och lär komma på lösningen åt dig när du sysslar med något helt annat. Det bästa man kan göra när man ställs inför ett problem med något i manuset är att Ta en paus, göra något annat, sova på saken, ta en promenad eller varför inte; ställ dig och diska. Låt tankarna gå. Plötsligt säger det pang och du har löst knuten i ditt manus eller kommit på en jäkligt bra lösning. Det är i pauserna när man vilar hjärnan som mycket av det problemlösande jobbet görs, utan att du märker det….

  3. Låt sinnena visa vägen i skrivandet

    av

    tale of tales

    När det kommer till tips om hur man skriver en bok  lär dessa vara de mer okonventionella skrivtips jag läst om, av Alice Hoffman. Istället för att ta till de gamla vanliga knepen som för mycket kaffe, långa promenader och desperat brainstorming för att skaka liv i fantasin handlar det om att använda sinnena och om att väcka bilder, minnen och känslointryck till liv ur det undermedvetna.  Till råden hör:

    – skriv en lista på ord du älskar och ord som gör dig skräckslagen. Skriv ner namnet på den person du önskar att du var

    –  se en bild framför dig: en stark fullmåne eller två rådjur skrämda av ett ljud i närheten

    –  återkalla ett minne eller en dröm du haft och kliv in i minnet/drömmen och ändra vad som hände

    –  inled med att någon öppnar en dörr. ”Du kommer att bli förvånad över allt som finns på andra sidan.”

    (Den vackra bilden ur filmen The tale of tales)

  4. Vägen till författarskapet

    av

    skrivresan

    Det här tror jag många ser tillbaka på som just ett vägskäl, en vändpunkt som de tydligt kan peka ut; vad det var som gav dem idén till boken. För Toni Morrison var det en skrivarkurs (väldigt vanligt), för Joan Didion en rubrik i en tidning och för David Foster Wallace en flickväns kommentar om att hon hellre ville vara en person i en bok än en verklig människa. Dessa för skrivprocessen utlösande detaljer i tillvaron och mycket annat kan man läsa om i boken Process – the working lives of great authors. Alltså en bok om några stora författares skrivande liv, kreativa process och teknik. Teknik är viktigt i alla sammanhang när det ska skapas.

  5. Om uppskjutandets (o)sköna konst

    av

    tid

    Det här är kanske det vanligaste problemet man måste lära sig hantera som författare; hur man slutar skjuta upp att skriva. Varför man kryper som katten kring het gröt och gör saker man vanligtvis undviker som pesten snarare än att sätta sig vid skrivbordet verkar ha att göra med intressanta psykologiska mekanismer som man kan läsa mer om. Vad man egentligen försöker skydda sig själv från är alltså inte arbetet i sig, utan rädslan om att man ska skriva väldigt dåligt… Alla har väl någon gång haft en lysande idé/intrig bara för att se den falla i småbitar när man fäster den på papper. Alla har haft som syfte att få ner ett visst antal ord bara för att inse att dessa ord är platta, meningslösa och oinspirerade. En stor del av detta beror på att när vi läser en roman ser vi slutresultatet efter vad som kanske är flera års omarbetningar, svett, tårar och omskrivningar.  Sedan blir man förtvivlad, uppgiven och trött när man själv ska skapa något och det inte blir lika bra – snarare tvärtom. Det här den skyggande fasen man måste ta sig igenom, sluta väja sig för det jobbiga att konfrontera sin egen förmåga. Det hjälper inte att städa garaget en gång till. Man måste lära sig skriva trots att det blir riktigt dåligt.

  6. Planering vs. inspiration

    av

    inspiration

    Det här är ett ämne för en ständig debatt i skrivande kretsar. Ska man etsa ut en plan för handlingen i förväg och sedan följa den, eller ska man ta penna till papper och bara köra vilt? Enligt kreativitetsforskaren Macolm Gladwell så existerar inte ens inspiration – något jag tror de flesta inte håller med om. Det enda som finns är hårt arbete, struktur och sittfläsk. Jag tror en kombination är det bästa – de flesta som skrivit en längre historia eller varit djupt nergrottade i något projekt kanske har märkt att hugskotten, de briljanta idéerna och magin uppstår när man arbetat hårt med att lägga de där ramarna. Lägg lite krut på planeringen, synopsis och fuska inte med det svåra förarbetet med att konstruera intrigen så kan du skörda senare i processen. Plötsligt uppstår samband, viktiga teman utspinner sig och saker bara kommer till en och man fattar inte varifrån. Kreativitetens och inspirationens musa är svårflirtad men hon belönar den som gör grovarbetet.

  7. Mentala knep i skrivprocessen

    av

    Författartänk

    Enligt den här artikeln kan man underlätta för skrivprocessen genom att lära sig att tänka som en författare. Läs och kolla om du gör det. Det inbegriper att sätta skrivandet före allt annat, avsätta tid för skrivandet även om familj och vänner får stryka på foten, dagdrömma. Studera de stora författarna, till exempel genom att helt enkelt skriva av deras texter som Henry Miller gjorde med Ernest Hemingways. Och  lär dig konsten att observera verkligheten omkring dig. (“Kanske en författares största styrka.”) Kort sagt det är de vanliga visdomsorden. “Läs mycket” råder Stephen King. Det är nog det bästa.

  8. Ta det inte så allvarligt

    av

     

    skrivretreatLös inte skrivkrampen genom att dra iväg till ett ödehus på landet, ett insnöat hotell eller någon annan plats där det bara är du och ditt skrivprojekt. Man ska sluta lägga för stor vikt vid sitt skrivande om man nu fastnat, och chilla, så löser sig allt skriver Laura Miller här om skrivkramp som fenomen och citerar boken Midnight Disease: The Drive to Write, Writer’s Block, and the Creative Brain. Knepet är alltså att skaffa sig ett större alternativt projekt (typ en husrenovering) och låtsas att det är mycket viktigare än ens halvfärdiga roman så löser sig krampen. Ju större vikt man lägger vid sitt romanprojekt – i den mening att man tror att en färdigskriven bok radikalt kommer att förändra hela ens liv och kanske en stor del av den civiliserade världen – desto mer benägen är man att drabbas av skrivkramp och blockeringar.