Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Spökhistorier vid jul

    av

    Denna roliga pod – ha den som stöd under skrivåret 2017. Det är förtroliga intervjuer med etablerade författare av olika genrer som berättar öppenhjärtligt om den skapande processen; hur de fick idén till sin bok, hur de utvecklade den till en fungerande struktur och handling och vad man ska tänka på när man skriver i en viss genre. Och samtal mellan författarna (som försöker skriva sin bestseller) om skrivandets vedermödor, vad som driver en och behovet av yttre bekräftelse på sociala medier. Den är på engelska men alla intervjuare och intervjuade pratar föredömligt klart och välformulerat och är lätta att förstå, så det blir egentligen ingen språkbarriär. En författare som tydligen skrivit en spökhistoria som heter Dark Matter pratar om miljöernas betydelse och att göra research – en riktig injektionsspruta för fantasin om ni frågar mig. Och om realism som en viktig aspekt av en övernaturlig genre som en spökhistoria, och att spöket i fråga ska ha en intention. Precis som de övriga karaktärerna för övrigt, det övernaturliga kan inte bara existera i största allmänhet utan vilja något och dessutom något illasinnat (förstås). Spökeriet ska sedan börja lite smygande och gradvis förvärras. Och behövs mer inspiration kan man leta fram dessa klassiska spökhistorier med jultema.

  2. Kvinnlig förklädnad

    av

    girl-with-flowers-1374221_1920

    Det här som spänningsförfattaren S K Tremayne vittnar om har jag själv blivit mer och mer varse. Det är lättare att lyckas som författare om du är kvinna! Det är mer kommersiellt, och bokbranschen börjar blir allt mer kommersialiserad. Och den är också som skribenten påtalar dominerad av kvinnor. Det är kvinnor som är redaktörer, agenter, lektörer och förläggare. Och ännu viktigare; läsarna är kvinnor. Och Tremayne tycker männen får skylla sig själva i detta. De läser inte romaner och de läser i värsta fall inte böcker överhuvudtaget. ”Om de vill sitta och hålla på med sina Smartphones och spela dataspel istället så låt dem.” Tremayne som varit (mindre kommersiellt lyckad) författare i flera decennier och biologisk man i hela sitt liv såg sig till slut tvungen att hitta på en mer ”könsneutral” författaridentitet eller helt enkelt pseudonym när han släppte sin paranormala relationsdrama Istvillingar. Och nu ligger den på bestsellerlistorna världen över. ”Emily Brontë och George Elliott (två kvinnor som fick skriva under manligt namn för att inte bli avfärdade) lär le med artig ironi i sin himmel.”

  3. Hotet från den tomma sidan

    av

    skrivkramp 3

    Här kan man lyssna till hur olika författare hanterar att möta det alla författare måste möta – den blanka, vita, jungfruliga sidan. ”Det är som en chef” säger en författare. ”Som säger åt mig att jag måste fylla den, jag måste börja jobba.” ”Jag skriver något, vad som helst, så är den inte blank och tom längre” påstår en annan. Joyce Carol Oates erkänner att hon först måste ha en formulerad tanke för att börja skriva överhuvudtaget, hon kan inte bara sätta sig och börja rafsa ner saker. Hon går, springer och mediterar och producerar tankar under tiden så när hon väl sätter sig vid skrivbordet har hon massor med saker att skriva ner. Jonathan Franzen är inne på något liknande: ”Den tomma sidan i mitt medvetande måste vara fylld, innan jag kan fylla den tomma sidan i verkligheten”. ”Ens inre kritiker måste skruvas ner till noll, man måste skriva först för att upptäcka gestalterna och handlingen i manuset” säger å andra sidan en femte…

    Och om du fastnar; tänk dig in i rollen som en av dina egna karaktärer – fundera på vad det är som sker omkring dig, och vad du själv vill, som karaktär.

  4. Svensk fantasy på uppgång

    av

     

    fantasy3

    Efter deckarvågen verkar det vara fantasy som lockar svenska läsare . Efter alla lektörsläsningar av svensk fantasy, flitig läsning av utgiven svensk fantasy och av förlagsutlåtanden jag fått ta del av via klienter verkade det finnas några trender:

    Fantasyn som ungdomsroman; den starkaste trenden hittills är inte den historiska Game of thronesinspirerade fantasyn som kan klocka in på upp till tusen sidor och där handlingen är förlagd till en annan värld full med drakar och svärd. Läsningen är riktad mer till barn och ungdomar med unga protagonister med vardagliga problem som förälskelse och kompisar, som dock råkar ut för övernaturliga saker.

    Socialrealism, eller som Jonas Thente skriver här– ett postapokalyptisk drag. Handlingen är fast förankrad i en svensk verklighet där samhället har dragit sig tillbaka och invånarna är mer utlämnade åt naturens mörkare krafter. Den finns tätt under ytan i mörka tjärnar, ödehus, djupa skogar, övergivna gruvhål och gamla vitrappade landsortskyrkor med krympande församling. Och ju mer bakåt i utvecklingen samhället går desto starkare blir dem. Om man vill ha inspiration till sin fantasy kan man med fördel fördjupa sig i svensk folklivshistoria, böcker om svenska naturväsen och myter om sago- och naturväsen; allt sådant våra förfäder trodde på i det gamla bondesamhället.

    Realism- av allt jag lärt mig är detta kanske det viktigaste; glöm inte karaktärsskildringen. Lyfter du ut fantasyinslaget måste romanen ändå hålla som roman. Karaktärerna måste kännas igenkännliga, trovärdigt skildrade och som att de har ett inre liv och genomgår någon sorts förändring. Intrigen eller historien måste skildras med realism och vara förankrad, ofta i en vardaglig utgångspunkt. Det bör finans en psykologisk blick på karaktärerna och deras relationer, så att de inte blir själlösa svärdsvingande actionfigurer eller tomma klichéer. Även om du förlagt handlingen från början till en helt påhittad värld måste gestalterna fungera som fullödigt skildrade romankaraktärer.

  5. Sex utan sammanhang

    av

     

    läppar

    Apropå säsongspremiären av Game of Thrones så kan man betänka den diskussion som uppstod efter förrförra säsongen där karaktären Sansa blev utsatt för en våldtäkt. Det var inte den i sig som framkallade diskussionen utan att skildringen av den fick för stor plats, trots att den inte visades i bild. Och kan man väl säga att det finns inget som blir så fel som en onödig eller spekulativ sexscen – det inbegriper forcerat eller ofrivilligt sex som i GoT. Att skriva om sex är svårt nog, men ännu en sak att förhålla sig till är varför man ska ha med det, tjänar det något syfte för att som det står här ”berätta något om karaktärerna eller driva handlingen framåt”. Gör det inte det blir sexet exploaterande, opåkallat och just onödigt. Precis som med skildringen av övergreppet på Sansa så verkar det vara där för att kittla, chocka och effekt, skaka liv i en berättelse som inte har ett narrativt driv längre. Det hör helt enkelt inte till handlingen och blir effektsökande och kan vara ett tecken på att man inte litar på sin historia i sig. Om Sansa behövt orsak att ta hämnd så hade hon redan det, man behövde inte skriva in en otäck övergreppsscen därtill för att driva handlingen framåt eller förstärka hennes motivation.

  6. Låt sinnena leda dig i skrivandet

    av

     

    drömmar

    När det kommer till tips om hur man skriver en bok  lär dessa vara de mer okonventionella skrivtips jag läst om, av Alice Hoffman; Fem fantastiska tips för att hjälpa dig att skriva din roman. Istället för att ta till de gamla vanliga knepen som för mycket kaffe, långa promenader och desperat brainstorming för att skaka liv i fantasin handlar det om att använda sinnena och om att väcka bilder, minnen och känslointryck till liv ur det undermedvetna.  Till råden hör:

    • Skriv en lista på ord du älskar och ord som gör dig skräckslagen
    • Skriv ner namnet på den person du önskar att du var
    • Se en bild framför dig: en stark fullmåne eller två rådjur skrämda av ett ljud i närheten
    • Återkalla ett minne eller en dröm du haft och kliv in i minnet/drömmen och ändra vad som hände
    • Inled med att någon öppnar en dörr. ”Du kommer att bli förvånad över allt som finns på andra sidan.”

  7. Onyttan med skrivråd

    av

    redaktörsläsning

    Fantasyförfattaren Ursula le Guin svarar på blivande författares frågor i en skrivskola/workshop online. Hon svarar på frågor som ”hur bli det bra??”

    Svaret går i princip ut på att man gör bäst i att inte lyssna på olika typer av skrivråd (till exempel sådana man får här hos mig…). ”Det finns inget recept”. Eller om man modifierar det; även om du skriver enligt receptet så blir det inte nödvändigtvis bra. Det bästa är att läsa mycket och sedan skriva på, även om det är dåligt. Det är förstås bra att ha bra ingredienser som en god prosa och fascinerande karaktärer men det handlar ändå alltid om hur man sätter ihop dem. Och även om du har ganska förutsägbara karaktärer – finns det rytm, övertygande situationer, en bra idé som driver det hela, och leder det till en konklusion i slutet så kan du ha något bra på gång.

  8. Döda författare pratar vidare

    av

    RayBradbury

    Här är ännu en lektion från fakulteten för döda författare. (Det är en hel serie som man kan lyssna på i efterhand.) Ämnet för dagen är författarens rutiner och riter. Till det som avhandlas hör

    – hur man hittar in i det kreativa flowet; genom en varm, avslappnande dusch till exempel

    – om nödvändigheten av att stänga av/ute alla distraktioner

    – att man inte får följa med de andra barnen ut och leka när man sitter och skriver

    – att försöka hitta samma stillhet som jägaren, inte munken (observerande, vaken)

    – om att be sitt undermedvetna om att ”ge” (exempelvis innan man ska lägga sig för att sova) för att få idéer och lösningar på problem

    – låt omvärlden bryta in och avbryta dig i skrivandet. Alla som går in i din värld har en historia att berätta, ofta utan att ens veta om det

    – det finns ingen poäng med stjärnor, universum eller planeter om ingen finns där för att observera och skildra det

    (Bilden föreställer Ray Bradbury som har några riktigt lyssningsvärda slutord.)

  9. Fler skrivråd

    av

    skrivardagbok

    Goda råd om skrivandet kan man bara inte få för mycket av om ni frågar mig. Här har Maria Popova på Brain pickings (fantastiskt nyhetsbrev om kultur och skapande) gjort en portalsida med citat och följer du länkarna kan du läsa hela artikeln när författaren ifråga intervjuas om att skriva. Alla möjliga från Isabella Allendes ”infinn dig vid skrivbordet och till slut kommer musan (inspirationen) att infinna sig också”. Eller Elmore Leonards ”Låter det skrivet så skriv om det”. Ack ja…

  10. Råd till den unga genreförfattaren

    av

    scifi

    Sarah B. Cooper som skrev på teveserien Arkiv X ger några goda råd ur boken Now write! Science fiction, fantasy and horror. Now writeserien  är skrivarhandböcker med övningar konstruerade av verksamma författare. Sarah går igenom det här med vad det är som skrämmer oss i en väldigt överskådlig lista. I slutet av artikeln ger hon en konkret skrivövning i några steg. Gör den och du kanske har satt ihop ett synopsis eller utkast till en roman eller novell. Och hon tycker inte du som skriver ska vara rädd för att ”bleed your lead”. Jag antar att bleed your lead betyder att man ska utsätta sin protagonist för största möjliga påfrestning. Men också att ta en karaktär av daga snart efter inledningen är ett tips. Detta gör det uppenbart hur allvarlig situationen är, hur höga oddsen. Teveförfattare brukar veta vad som gäller när det handlar om dramaturgiska knep.

    11. Nästa sida →