Det är svårt att skriva spännande, och det är svårt att skriva otäckt – det är med andra ord svårt att skriva så att man framkallar känslor och det är väl lite vad underhållningslitteratur och genrelitteratur handlar om för mig. Kanske obehagsbiten handlar om det av Freud myntade begreppet Das Unheimliche – det främmande eller ”the uncanny” som det heter på engelska. Det är inte fråga så mycket om drastiska effekter, utan om en smygande, nästan gradvis förskjutning av det vi uppfattar som tryggt och välbekant. Det som inte är ”heimlich” – som vi känner igen oss i, känner oss hemma med, blir Det kusliga. Någon svarar inte i telefon som hon alltid brukar, dörren står på glänt trots att jag låste den… en liten, oroande förskjutning av verkligheten sker som får oss att tappa fotfästet.
