Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Att skapa en stark berättelse

    av

    story

    Många upplever att det svåraste med att skriva en roman är just att hitta en stark engagerande story.  Många som läser romaner upptäcker att de är händelslösa, statiska och saknar en bärande berättelse. Och att lära sig utveckla handling och intrig är som manusgurun Robert McKee uttrycker det ”ett hantverk, en konstform, och en teknik”. Som lektör märker jag att min utbildning i manusförfattande för film och teve är är ovärderlig när det gäller att analysera struktur och handling i inkommande manus. Att kika på olika handböcker i filmmanusförfattande kan därför vara en bra idé för dig som romanförfattare, och varför inte börja med Robert McKees ”Story; Style, structure, substance and the principles of screenwriting. ”

  2. Håll ihop

    av

    träd

    Det finns många tänkvärdheter i Robert McKees ”Story”. En sak jag ibland stöter på som lektör är frågan om hur bihandlingar samspelar med huvudintrigen eller rättare sagt ibland inte gör det. Även om ett romanbygge inte måste vara så tajt konstruerat som ett filmmanus uppstår samma problem när en handlingstråd svävar för sig själv utan att påverka eller växelverka med resten av intrigen. Undermedvetet letar läsaren efter mening med att något finns där – hur påverkar det resten, på vilket sätt kommer det att visa sig vara viktigt? Som Robert säger; ”If a subplot doesn´t thematically contradict or resonate with the// mainplot// or complicate the action of the mainplot, if it merely runs alonside, it will split the story down the middle and destroy it´s effect.” Med andra ord, alla delar i ett romanbygge är delar av en och samma helhet, av samma organism. Är det inte så skapas bara splittring. Har man en bihandling som beter sig som McKee beskriver är det kanske läge att man inser att man sitter och skriver på två olika böcker och med fördel kan lyfta ur en hel intrig och kanske göra det till en egen bok.

  3. Story är också Gud

    av

    story

    Hur många gånger har jag inte tackat min ettåriga utbildning till manusförfattare åt film och teve för diverse nyttiga insikter i hur man skriver en handlingsdriven, underhållande sjuh-vetes bestseller bok? Jättemånga gånger. Det här med intrigutveckling. Och konfliktupptrappning och hinder. Det här med att få fram en Yttre handling. Det här med att få läsaren att undra vad som ska hända härnäst. Narrative writing – att skapa en starkt berättelse. Som den här aspirerande romanförfattaren beskriver det här; en informativ bok om filmmanusstruktur av manusgurun Robert McKee  gick att överföra till även romanskrivande och var utmärkt för att hjälpa honom bearbeta sin bok till ett fungerande manus. Alla romanförfattare borde lära sig om filmmanusstruktur. (Sedan kan man ta till sig det man vill och välja bort annat förstås.) Tänk i scener och bilder. Är det den inre eller yttre konflikt som ska stärkas, miljö är (också) handling. Stryk det som inte för handlingen framåt som bara är dödkött i historien. Få fram den där starka berättelsen. Tänk Story. Och köp boken. Fast den tydligen är svindyr. Men det kan vara värt det.