Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. En författarikon

    av


    Inger Alvfén

    Fin intervju med Inger Alfvén som skrivit många bra relationsromaner (om man får kalla de det). Här snackar vi ett koncept som många borde ta efter (när jag bildgooglar henne kommer faktiskt Anna Lönnqvists Tills kärleken skiljer oss upp i resultaten och det känns logiskt att det finns ett slags släktskap mellan dessa två författare). En drivet konstruerad yttre handling med vardag och relationer i centrum. Inger Alfvén utforskar verkligen karaktärernas inre med fantastisk insikt och lyhördhet samtidigt som hon aldrig tappar greppet om framåtrörelsen eller berättelsen. Bra exempel på breda underhållande engagerande berättelser med kvalitativt språk och känsla för djuplodande karaktärsskildring och psykologi. Och de dramatiska konflikterna. (Och en ganska kärv, illusionslös syn på människan och hennes självbedrägerier och begär får man väl säga.)

  2. Ny litterär genre – chick lit noir

    av

    chick lit noir bok

    Egentligen gillar jag inte ordet chic lit, som känns nedsättande och varför skulle vissa böcker attrahera enbart kvinnliga läsare? Men det kan vara värt att ta upp ämnet i samband med att det tydligen numera finns en underkategori som kallas för “chick lit noir“. Här finns det mer attityd eller “edge”, det rosa diset är ersatt av en mer realistisk syn på tillvaron och förhållanden och hur kärleken kan ställa till det. Och slutet behöver inte nödvändigtvis vara lyckligt. Här kan man läsa en intervju med chicklitnoirförfattaren Jane Fallon. Jag tänker på begreppet  “feel bad” som används för vissa böcker där handlingen skickligt drivs från illa till värre. Två svenska romaner som skulle kunna inordnas under begreppet feelbad är Pernilla Alms Alltid du och Anna Lönnqvists Tills kärleken skiljer oss (Ordberoende förlag), båda excellenta romaner som man läser med andan i halsen och stigande puls.