Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Härligt med farligt

    av

    anna karenina

    Äldre tiders författare hade det inte lätt. De tvingades vara oerhört tillbakahållna när det gällde skildringar av kärlek och sex, även när de skrev rena kärleksromaner. Till och med i klassiker där den stora passionen bultar bakom hårt åtdragna korsetter hade de bokstavligen trånga ramar att röra sig inom. Forna tiders krav på sedlighet var som en sorts censur som måste ha känts frustrerande i olika bemärkelser. Här kan man läsa en rolig genomgång hur sådana som Jane Austen, Tolstoj och Charlotte Brontë kunnat tänkas skriva kärleksscener om de fått möjligheten. Eller, är det kanske ganska välgörande att de aldrig fick ”gå dit”, som vi vet är det svårt att skriva om sex och vem vet vad Dostojevskij hade hittat på om han bara fått chansen…

  2. Följetongen får nytt (elektroniskt) liv

    av

    Inte ens jag som ivrig följetongsläsare och följetongsförfattare visste att Anna Karenina (därav repriseringen av Keira Knightley som AK) från början publicerades som följetong i en rysk dagstidning, mellan 1873 och 1877…. inte undra på att boken är tjock. Jag är djupt exalterad över nyheten om att eboksläsaren Kindle nu ska börja satsa på följetongar. Detta ”viktorianska” sätt att berätta där man låter publiken vänta i orimlig spänning på fortsättningen med hjälp av cliffhangers, och som gett oss bladvändare som Greven av Monte Christo, Oliver Twist och Madame Bovary. Om man vill veta hur man bäst skriver en följetong kan man ta tips från detta glada gäng, eller gå min kurs ”Att skriva följetongar (romaner) för svenska veckotidningar”.

  3. Höstens två hjältinnor

    av

    Förutom Illiana i Simona Ahrnstedts Betvingade (som jag tyvärr inte fick i min hand eftersom jag var för sjuk för att resa till Stockholm på releasefest men som jag nu spontanköpt på Partille Bokhandel i Göteborg) är det nog Anna Karenina som blir höstens romantiska hjältinna i en ny film. Trots att jag aldrig orkat mig igenom hela Anna Karenina sorgligt nog räcker det att läsa om karaktärerna för att vilja läsa hela boken, på riktigt; Kitty, den lilla söta bortskämda (spelad av Alicia Vikander i filmen), som till slut ändå väljer den idealistiske men kanske inte så snygge Levin, Dolly hennes storasyster som är förbannad på sin make på grund av dennes partajande –  det som får Anna att sätta sig på tåget för att försöka lösa konflikten, den tågresa som beseglar hennes öde. Annas träbock till make, hennes lille son Serjoza… och alla de andra. Har aldrig sett en dålig version av Anna Karenina så detta ska bli spännande. Nu väntar vi bara på filmatiseringen av Betvingade!