Jag undrar hur många gånger jag läst exakt det här; att svensk skräck är på G… Men jag tror också att förutsättningarna för att skräck ska bli en viktig genre förbättras i takt med att Sverige inte i lika hög grad är ett land präglat av modernitet och rationalitet, framtidstro och utveckling. Skräckgenren verkar hämta sitt stoff från det förflutna och nergrävda och bortglömda. Det är på sätt och vis nästan lite synd att det är en engelsk författare, Adam Nevill, som satt tänderna i att utforska vårt nordiska bortglömda och nergrävda, med den utmärkta, sjukt spännande The ritual (PanMcMillan 2011). Här tar han dels tillvara den unika svenska vildmarken som inramning och miljö i form av urskogar norr om Luleälven, och anknyter till ett mytologiskt förkristet, förhistoriskt förflutet i form av hedniska riter, avgudadyrkan, Odinism och vidskepelse och slänger dessutom in några ockult intresserade (minst sagt!) norsk-svenska blackmetalfans och satanister. Man kan läsa en intervju med Adam här, även om jag förgäves letar efter del 1 och 3.