Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Bli genreöverskridande!

    av

    game of thrones

    Fördomar mot genrelitteratur hindrar många från att få sig härliga läsupplevelser har jag vetat sedan länge. (Man kan läsa en intressant artikel om ämnet här.) Man kan dessutom vara så inkörd på en genre att man reflexmässigt dissar andra – en man skulle helst inte bli fångad död med en romance i händerna, och kvinnor känner instinktivt att fantasy, sci-fi och skräck är tråkigt… Så synd. Manliga läsare verkar inte fatta hur ofattbart mycket snusk, erotik och sex de missar i skriven form, dessutom ur ett upplysande kvinnligt perspektiv. Kvinnliga läsare verkar inte fatta att just de genrer de dissar kan innehålla de mest överskridande och komplexa – och ofta definitivt oromantiska – kvinnoporträtten. De författare som lyckas överskrida en genres mer dammiga formler lyckas oftare attrahera läsare av båda könen och därmed en mycket större publik.

     

  2. Podcast om att skriva fantastik, science fiction och skräck på svenska

    av

    fantastikbiblioteket

    För alla er som skriver eller vill skriva i genrer som fantasy (fantastik), skräck och science fiction rekommenderar jag varmt dessa podsändningar med insiktsfulla och opretantiösa diskussioner om ämnet mellan olika författare verksamma i Sverige och Finland. Fantastisk pod. Precis som initiativtagare Jenny Wiik påpekar i en intervju så är det en utmaning att skriva i genrer som inte har en tradition på svenska. ”Jordens undergång, icke germanska svordomar och hur man skriver det intima istället för det episka” är frågor som avhandlas.

     

  3. Möt våren med mord och mysterier

    av

    bokhylla

    Jag har ju en egen spalt om nyutkommen engelsk pocket varje månad i Blekinge Läns tidningar och har hittat härliga tips inför vårens deckarläsning här. Det är dels Kate Mosse fortsättning på Labyrint, Citadel heter den, om kvinnliga motståndskämpar i nazitidens Paris som vaktar ”en uråldrig hemlighet”. Min personliga favorit Mo Hayders nya Wolf, ”en bok som påminner om Funny Games” alltså filmen av Michael Hanneke. Mo Hayder kan för övrigt vara hårresande otäck. Men också Black eyed blond, en bok där en fiktiv hjälte i det här fallet privatdetektiven Philip Marlow får nytt liv långt efter att skaparen och författaren (Raymond Chandler) gått hädan. Och Hyde av en bok där handlingen skildras ur antagonistens perspektiv, Dr Hyde och inte Mr Jekyll alltså vilket alltid är ett roligt grepp förutom att även det är en bok med karaktärer som getts nytt liv i en ny författares händer. Och den här Bird box

  4. Råd till den unga genreförfattaren

    av

    scifi

    Sarah B. Cooper som skrev på teveserien Arkiv X ger några goda råd ur boken Now write! Science fiction, fantasy and horror. Now writeserien  är skrivarhandböcker med övningar konstruerade av verksamma författare. Sarah går igenom det här med vad det är som skrämmer oss i en väldigt överskådlig lista. I slutet av artikeln ger hon en konkret skrivövning i några steg. Gör den och du kanske har satt ihop ett synopsis eller utkast till en roman eller novell. Och hon tycker inte du som skriver ska vara rädd för att ”bleed your lead”. Jag antar att bleed your lead betyder att man ska utsätta sin protagonist för största möjliga påfrestning. Men också att ta en karaktär av daga snart efter inledningen är ett tips. Detta gör det uppenbart hur allvarlig situationen är, hur höga oddsen. Teveförfattare brukar veta vad som gäller när det handlar om dramaturgiska knep.

  5. Kärlekens förvandlande kraft

    av

    romance genre

    För alla som vill läsa eller skriva i romancegenren publiceras varje månad en återkommande kolumn i ämnet här i Washington Post, skriven av romanceförfattarinnan Sarah Maclean. Av första kolumnen att döma gör hon inte bara en översikt över nyutkomna böcker utan lite analys och det kan vara ett utmärkt sätt att lära sig mer om ämnet. (Bästa sättet att lära sig skriva böcker är trots allt att läsa.) Vilka är återkommande teman i romance, finns det speciella oskrivna regler som exempelvis vikten av ett lyckligt slut eller HEA=Happily Ever After. Romance  handlar om karaktärernas resa och förändring, i synnerhet den manlige huvudpersonens.

  6. Kvinnlig framtid

    av

    sci fi

    Sci fi och fantasy är genrer som fört en ganska tynande tillvaro i Sverige men som sedan några år fått en sorts återfödelse och på olika sätt har den fått kvinnliga förtecken. Jag för min del tycker att både inom litteratur och teve & film så är dessa ytterst kvinno-vänliga genrer, nyskapande och med plats för normbrytande, okonventionella hjältinnor. Det kanske är talande att en av få svenska tvättäkta sciencefictionromaner är skriven av en normbrytande kvinna (Kallocain av Karin Boye). Den här trenden märks på de manus jag läser som lektör också. Om man vill läsa in sig på genren kan man uppdatera sig genom denna välgjorda lista, eller kolla in Washington Posts månatliga kolumn om nyskriven sci fi och fantasy.

  7. Genus och genre

    av

    romance cover

    Trots att romance är den absolut största genren i USA är den fortfarande marginaliserad och betraktad över axeln hävdar denne skribent här. Och det beror på ren sexism! ”The typical excuse for that exclusion is genre, not gender.” Men genre och genus hänger ihop. Att romance är deklasserat i den litterära hierarkin beror på att den är ansedd som lättsinnig och oseriös – därför att kvinnor anses som lättsinniga och oseriösa och allmänt lägre stående skulle jag vilja påstå. Men det finns finlitteratur som är dålig och skriven efter en formula, precis som det finns underbart skriven romance som utforskar och förnyar mallen.

  8. Läst allting förut…

    av

    gamla böcker

    Det är ack så lätt att falla i fällan. Man tar till pennan/tangentbordet i en storm av inspiration övertygad om att man ska skriva en blivande bestseller. Efter en genomläsning inser man att man i princip bara fått ner saker som någon annan redan skrivit. Originaliteten lyser med sin frånvaro. Här är några typiska litterära klichéer som du ska undvika inom olika genrer. Av alla genrer verkar det som att romance är den med flest standardiserade grepp eller karaktärer med återkommande egenskaper. Eller kanske kan man se det som att mallen, urberättelsen, är som mest definierad i just romance. Vilket borde göra det lättare att skriva en typisk romance men svårare att vara originell och variera sig kanske.

  9. Den ultimata berättelsen

    av

    black cat

    Här tar författaren Anna-Karin Palm upp hur deckarens intåg flyttat fram positionerna för kommersiell- och genrelitteratur till nackdel för konstnärlig litteratur. Men deckaren påverkar också hur böcker skrivs. Det är något med deckaren som – har jag läst – gör den till den bästa formen för att berätta en historia. Att inleda med en fråga eller ett mysterium och sedan lotsa läsarna gradvis fram mot svaret lär vara den dramatiska struktur som engagerar mest, kopplar hårdast grepp om oss. Det är en sorts urstruktur för hur man kan berätta en historia som verkar nergrävd i det mänskliga psyket. Skapa en gåta och man vill ha svaret.

  10. Skräck i svenska skogar

    av

    Jag undrar hur många gånger jag läst exakt det här; att svensk skräck är på G… Men jag tror också att förutsättningarna för att skräck ska bli en viktig genre förbättras i takt med att Sverige inte i lika hög grad är ett land präglat av modernitet och rationalitet, framtidstro och utveckling. Skräckgenren verkar hämta sitt stoff från det förflutna och nergrävda och bortglömda. Det är på sätt och vis nästan lite synd att det är en engelsk författare, Adam Nevill, som satt tänderna i att utforska vårt nordiska bortglömda och nergrävda, med den utmärkta, sjukt spännande The ritual (PanMcMillan 2011). Här tar han dels tillvara den unika svenska vildmarken som inramning och miljö i form av urskogar norr om Luleälven, och anknyter till ett mytologiskt förkristet, förhistoriskt förflutet i form av hedniska riter, avgudadyrkan, Odinism och vidskepelse och slänger dessutom in några ockult intresserade (minst sagt!) norsk-svenska blackmetalfans och satanister. Man kan läsa en intervju med Adam här, även om jag förgäves letar efter del 1 och 3.

  11. ← Föregående sida Nästa sida →