Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Använd sinnena i skrivandet

    av

    clouds-1473311_1920-1

    När det kommer till tips om hur man skriver en bok  lär dessa vara de mer okonventionella skrivtips jag läst om, av Alice Hoffman; Fem fantastiska tips för att hjälpa dig att skriva din roman. Istället för att ta till de gamla vanliga knepen som för mycket kaffe, långa promenader och desperat brainstorming för att skaka liv i fantasin handlar det om att använda sinnena och om att väcka bilder, minnen och känslointryck till liv ur det undermedvetna.  Till råden hör:

    • Skriv en lista på ord du älskar och ord som gör dig skräckslagen
    • Skriv ner namnet på den person du önskar att du var
    • Se en bild framför dig: en stark fullmåne eller två rådjur skrämda av ett ljud i närheten
    • Återkalla ett minne eller en dröm du haft och kliv in i minnet/drömmen och ändra vad som hände
    • Inled med att någon öppnar en dörr. ”Du kommer att bli förvånad över allt som finns på andra sidan.”
  2. Hur skaffar man en agent?

    av

    agent

    Detta har jag skamlöst snott från förra sidans tips, om hur den litterär agenten ser på inkommande manus.

    • försök inte sälja in ditt manus eller pitcha det för hårt – det är egentligen agentens jobb att avgöra hur projektet ska säljas in
    • håll följebrevet kortfattat
    • skicka inte dina tre första kapitel förrän de är så bra att du inte kan ändra ett enda ord till. Detta är din enda chans 🙂 (Iallafall med just den här agenten.) Så satsa allt du har på att skapa ett gott intryck.
    • undvik en uppgiven eller ursäktande ton i kontakten med agent. Tror du inte på dig själv eller ditt projekt lär inte de göra det heller. Förväntar man sig att bli refuserad kommer det att lysa igenom och ”vi kommer förmodligen att hålla med dig”
    • gör lite research kring agenturen till skickar ditt manus till i förväg. De kanske inte har rätt profil för just dig.

     

  3. Skriva romance för män

    av

     

    romcom-300x199

    Även män vill läsa om kärlek och sex, även om romantiken enligt denne författare bara är ”a side dish” och inte huvudrätten.

    Hans tips för dig med en manlig läsare i tankarna är:

    • Konstruera en bra handling – men frossa inte i romantiken
    • Är du osäker, håll sexscenerna till ett minimum
    • Håll en lätt ton och använd humor
    • Skriv gärna in en sexistisk idiot i handlingen bara han inte är protagonisten
    • Gör din manlige huvudperson mänsklig, med fel och brister. En perfekt huvudkaraktär kan man inte identifiera sig med
    • Rikta dig även till kvinnor. Vi är inte från Mars respektive Venus utan egentligen väldigt lika
  4. Författaren som magiker

    av

    författarens tre roller

    Enligt författaren Nabokov, han som skrev Lolita, är författarens roll treenig. Hen är berättare, lärare och magiker. Bara de allra största kan förena alla tre egenskaper men den allra viktigaste är att kunna förtrolla läsaren. (Alltså magikerrollen.) Det här kanske man kan överföra till det gamla hederliga visdomsordet om att vad läsaren tänker är inte så viktigt som vad de känner. (Fast han tycker tvärtom i och för sig för ”lärdomen” står högre än berättelsen.) Okej då, det näst viktigaste är att ge läsaren en lärdom, en insikt till exempel genom ett tema eller ett moraliskt budskap. Men viktigast av allt är ge läsaren upplevelsen av att bli förd långt bort i fantasin till en annan verklighet, alltså förtrollad.

    To the storyteller we turn for entertainment, for mental excitement of the simplest kind, for emotional participation, for the pleasure of traveling in some remote region in space or time. A slightly different though not necessarily higher mind looks for the teacher in the writer. Propagandist, moralist, prophet — this is the rising sequence. We may go to the teacher not only for moral education but also for direct knowledge, for simple facts… Finally, and above all, a great writer is always a great enchanter.”

  5. Låt sinnena leda dig i skrivandet

    av

     

    drömmar

    När det kommer till tips om hur man skriver en bok  lär dessa vara de mer okonventionella skrivtips jag läst om, av Alice Hoffman; Fem fantastiska tips för att hjälpa dig att skriva din roman. Istället för att ta till de gamla vanliga knepen som för mycket kaffe, långa promenader och desperat brainstorming för att skaka liv i fantasin handlar det om att använda sinnena och om att väcka bilder, minnen och känslointryck till liv ur det undermedvetna.  Till råden hör:

    • Skriv en lista på ord du älskar och ord som gör dig skräckslagen
    • Skriv ner namnet på den person du önskar att du var
    • Se en bild framför dig: en stark fullmåne eller två rådjur skrämda av ett ljud i närheten
    • Återkalla ett minne eller en dröm du haft och kliv in i minnet/drömmen och ändra vad som hände
    • Inled med att någon öppnar en dörr. ”Du kommer att bli förvånad över allt som finns på andra sidan.”
  6. En ensam berättarröst

    av

    skriva i enskildhet

    Det här har nog många varit med om. Ambitiös författare hittar ett gudsförgjätet ställe långt bortom alla ära och redlighet och tar sin tillflykt dit under en begränsad tid för att äntligen bli klar med sin bok. Men tyst miljö, avskildhet, bristande kommunikationer och isolering kan få exakt motsatt effekt som den här författaren upplevde det. Den lantliga friden blir så fridfull att han håller på att bli vansinnig. Det är så tyst och mörkt och ensamt på natten att han börjar få plågsamma fantasier om seriemördare och psykopatiska grannar. Omöjligheten i att uppdatera sig om omvärlden via medier och sociala medier skapar rastlöshet och frustration. Dessutom är huset han fått låna kallt, fuktigt och omodernt och obekvämt. Kort sagt; det blir helt omöjligt att skriva ett enda ord. Första buss tillbaka till civilisationen är bästa botemedlet. Helt klart är viss komfort och social gemenskap och lite distraherande bakgrundsljud underskattade faktorer i skrivprocesssen.

  7. Gåtfullheten i centrum

    av

    måne 2

    Bara för att man skriver rysare, skräck och fantasy måste man inte berätta allt. Eller kanske är det så att det blir själva definitionen av dessa genrer; att vissa saker finns som man inte kan förklara. Självklart ska man ge läsaren svar och lösningar i slutet, men om det finns något oförklarat, något som förblir höljt i mystik och gåtfullhet, så kan det vara ett kraftfullt berättarmässigt grepp. Alla som sett tevefilmen Picnic at Hangin´ rock eller Utflykt i det okända minns att det i centrum av handlingen fanns ett stort, oförklarat mysterium. Vad hände flickorna som försvann under utflykten och aldrig kom tillbaka? Vi får aldrig svaren. Det viktiga är konsekvenserna av det mystiska i handlingen, inte att gå till botten med det som skapar mystiken. När Nostromo landar på den främmande planeten varifrån all ondska i filmen Alien härrör får vi bara oss serverade ett stort mysterium kring civilisationen de upptäcker. Inga svar, om vilka och när och varför den gick under? Det är följderna av besättningens upptäckt som blir filmens handling, när de råkar ha närkontakt med en överlevande (väldigt fientlig) livsform på planeten. Mystik och gåtfullhet och det oförklarade dröjer kvar hos läsaren och kryper innanför skinnet.

  8. Att skriva feelgood

    av

    feelgood genre

    Feelgood är genren som ska få läsaren eller tittaren att må bra. Och anledningen till att man mår bra är känslan av lyckligt slut, av att allting ordnar sig och att folk egentligen är snälla och vill varandra väl. Exempel på författare i feelgoodgenren är Åsa Hellberg, Jonas Jonasson, Catarina Ingelman Sundberg och Kajsa Ingemarsson. Med det kommer att själva problemen eller intrigen som driver handlingen inte får vara alltför djupa, seriösa eller svåra. Livets mer solkiga, krävande, tragiska eller svarta sidor som svår sjukdom, missbruk eller katastrofer kan upplevas som för svåra att skapa en underhållande handling av där allt slutar bra. Feelgood handlar om eskapism i kombination med det vardagliga. Knepet är att ändå förvandla hyfsat igenkännliga problem oftast om relationer och kärlek till en underhållande handling, full av komplikationer och förvecklingar. Det lyckliga slutet föranleds av hinder, missförstånd och allt som kan gå fel på vägen, som i det här klippet ur filmen Love actually. Gärna på ett sätt som får läsarna att skratta. Ett tips om ni vill skriva feelgood är att bläddra igenom just de klipp ur den filmen som finns på youtube. Det bör finnas en sorglös ton och en humor och helt enkelt charm. Och värme.

  9. De första tio sidorna

    av

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Det finns en utbredd fascination inför vikten av de första sidorna. Det är genom dem du fångar läsaren och imponerar med din personliga stilistiska förmåga och unika berättarröst. Ja det är mycket som ska grejas på de första sidorna och visst ligger det mycket i det där. Samtidigt tror jag många missar att det är under de första tio – eller däromkring – sidorna du ska få läsaren att förstå vad den här boken handlar  om. Vilken är den huvudsakliga dramatiska konflikten? Är det människa mot människa, människa mot naturen, människa mot en övernaturlig kraft, eller mot tekniken? Satsa på att etablera det och dra in läsaren genom att formulera vad bokens handling går ut på, var fokuset i dramat ligger, vilket problemet är som berättelsen ska utforska. Det inkluderar att vara tydlig med vilken genre du skriver i. Vilka är spelreglerna här, vilken är världen som läsaren ska sätta sig in i, vilken är den outsagda överenskommelsen mellan läsare och författare om vad som kommer att gälla? Det funkar inte att förleda dem tro att detta är en chicklittartad relationsroman om du hundra sidor framåt tänker introducera ett paranormalt fantaysinslag. Det övernaturliga måste (i så fall) etableras redan från början.

  10. Gå på djupet med dina karaktärer

    av

    karaktärer

    Bygg karaktärerna inifrån och ut, inte tvärtom. En romankaraktär utmärks av vad hen vill. Drivkrafterna, motiven som finns där i botten. Som kanske är en eller två på sin höjd. Ju mer kraftfulla desto bättre. Det är dessa man som författare måste vara så införstådd med och ha lärt känna på djupet. Om det som sker och det karaktären gör och hur hen reagerar inte är ordentligt förankrat i karaktärens psykologi så kan det upplevas som konstruerat, eller oförståeligt, ologiskt – något du kastat in i handlingen som går på tvärs mot det vi trott oss förstå om handlingen och gestalterna. För en skärpt handling måste man fråga sig vilka karaktärernas djupaste innersta motiv och drivkrafter är. Varför gör de som de gör? Vad driver dem? Simona Ahrnstedt har till exempel skrivit om hur hennes förlag och hon diskuterar om varför karaktärerna gör något, tyvärr kan jag inte hitta inlägget. Varför, varför, varför? Det är alltså inget du behöver redovisa i handlingen, men handlingen konstrueras utifrån detta.

  11. Nästa sida »