Jenny Bäfving

Jenny Bäfving, skrivlärare, lektör och författarcoach

  1. Kan du bli författare?

    av

    stol

    En författare tycker att man ska ställa sig dessa fyra frågor om man vill bli författare:

    Kan du skriva?

    Okej det här är ju faktiskt en bra fråga för blivande författare. Det är en fördel att kunna skriva, ha språkkänsla och en viss gestaltningsförmåga. Men även om du inte kan det så misströsta inte, det finns redaktörer och spökskrivare och även kurser att gå.

    Kan du planera?

    En viss organisationsförmåga krävs för en författare; en mapp för idéer som får ligga till sig, en för projekt som är under utveckling och så förstås en förmåga att planera in tid för skrivandet och att planera handling och skriva synopsis.

    Har du fantasi?

    Det här är det enda kravet som inte är förhandlingsbart. Antingen har man det eller inte. Vattendelaren här är de som kan leva sig in i det stillsamt vardagliga, det vi människor upplever dagligen. Inte det dramatiska eller överdrivna.  Alla kan leva sig in i att det är jobbigt att bli uppbränd på bål, bara som exempel.

    Är du uthållig?

    Detta är vad som kväver många manus i dess linda. Man skrider till verket med liv och lust och har en lysande idé men boken blir ändå aldrig färdig. Nödvändigheten i att ha sittfläsk och envishet och uthållighet bör inte underskattas och kan vara avgörande.

  2. Den strängaste lektören

    av

     

    penna

    En författare väger för och emot egenpublicering men bestämmer sig för att det trots allt slår högre att bli antagen av ett riktigt förlag. Orsakerna är förskottet, att han inte är typen som vill marknadsföra sig själv, och känslan av acceptans som det innebär att någon annan vill ge ut en. Men han tar också upp att han känner sig tryggare att jobba med förlagets egna redaktörer och lektörer eftersom dessa har ett ”vested interest” eller egenintresse av att boken blir så bra som möjligt. (Den ska ju trots allt betala även deras löner och hamnar på deras meritlista.) Men även vi frilansande lektörer och redaktörer har ett intresse i att boken blir så bra det bara är möjligt. En antagen bok är en fjäder i hatten, en ingång till nya uppdrag och bättre på anseendet. Även om det kan kännas tufft att läsa ett negativt utlåtande som känns petigt och där de gnälliga konstruktivt kritiska synpunkterna aldrig verkar ta slut så är det bättre för författaren än att få respons som är överseende, överslätande eller missar att vara tillräckligt djupgående – även om det känns bättre i stunden, frågan är om det får dig att utvecklas. Det enda dåliga utlåtandet är det som inte verkar ha gått på djupet med ditt manus eller tagit dig riktigt på allvar.

  3. Världens bästa lektör

    av

    Astrid Lindgren

    Redaktören (och lektören) Astrid Lindgren ger konkret, nyttig, belysande och insiktsfull feedback till aspirerande unga författaren Barbro Lindgren efter att ha läst dennas manus (som dock refuserades men BL fick nog en skjuts i sin författargärning och vann ju sedemera ALMApriset!) Att tänka på varje kapitel som en egen fristående novell, med en egen fast ”kärna”, det är verkligen ett bra sätt att beskriva den dramatiska kurvan med en dramatisk konflikt. Och att författaren inte riktigt tar ut all den spänning hon kan ur varje episod, utan ”halkar från den ena till den andra” gör att intresset inte vidmakthålls manuset igenom. Läser man refuseringen finns nästan tillräckligt med vägledning för att göra oss lektörer halvt arbetslösa.

  4. Formula för en bestseller

    av

    boksida

    Genom en knepig metod kallad statistisk stylometri har några forskare kommit på vad som utmärker en litterär bestseller eller dito filmmanus rent språkligt och resultatet stämmer rätt väl med de råd du skulle få från din anlitade skrivcoach eller lektör om att gestalta och inte beskriva. En stor andel beskrivande ord som adverb, adjektiv och ”utländska ord” (krångliga, främmande?) bidrar negativt till en boks försäljningssiffor. Framgångsrika/säljande texter hade också fler sammanbindande småord som ”och” och ”eller” och ”men”. Just de orden som binder ihop satser och förvandlar hackigt språk till något mer böljande, flytande och lättillgängligt skulle jag vilja påstå. Bestsellers har också fler kognitivt orienterade verb som ”kände igen”, ”kom ihåg” och färre action- eller känslomässigt laddade som ”grät”, ”älskade” och ”tog”.

  5. Debutant tog saken i egna händer

    av

    skriva med fjäderpenna

    Här kan man läsa en intervju (på engelska) med en författare som tog ”maskrosvägen” till en framgångsrik författarbana. Han orkade inte vänta på de traditionella förlagens beslut utan gav ut de första böckerna i en serie deckare via Amazon, hittade duktiga formgivare till omslaget och till slut plockades rättigheterna  upp av PanMacMillan. För- och nackdelar diskuteras som dilemmat med hur man ska prissätta böcker som man ger ut själv utan att känna att man kastar bort dem för underpris, vilket medium som är bäst; e-bok eller pappersbok, och att han ångrar att han inte anlitade en bra redaktör till texten. ”Det arbetet är viktigare än själva skrivandet.”